Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1787 disputerade Thomas Thorild i Uppsala, en händelse, som åstadkom mycken oro i
de akademiska kretsarna i den lilla idylliska universitetsstaden. Det var samma år, som
denna bild gjordes av en engelsk resande och som visar den med fyra par hästar dragna
karossen på vägen från Flottsund — som då hade en annan sträckning än nu — efter
att ha passerat den med kunglig krona prydda tullporten. Uppsala ägde vid denna tid
icke mindre än fem tullar. Huset till höger är tullhuset, där tullen uppbars. — Efter stick
av Henry George Liddell i Matthew Consett, »A tour through Sweden» (1789).
försmädligheten. I stället ville hans kvickhet, som man sagt med anspelning
på hans namn, slå med Tors eld — och lyckades ej sällan, men kunde också
grovt förplumpa sig. Hans egen prosastil var nydanande —- ytterst personlig
i bildernas realistiska djärvhet och i anslutning till talspråket lidelsefull,
häftig, förvånande. »Man målar icke det fula vackert, man målar icke fan
i morgonrodnadens guld lika litet som en so i rosenrött» — ingen
misstager sig på vem som har skrivit detta. Thorilds »kritik över kritiker»
hör också till det bästa svensk prosa äger, och även där den uttrycker
tvivelaktiga eller självklara ting, gör den det med en kraft och åskådlighet,
som för beständigt slagit fast i vårt medvetande, att allting skall dömas
efter sin art och att allting göres för sina förtjänsters skull. En högsinnad
lust att erkänna och hylla det värdefulla skulle vara all kritiks ledtråd, och
samme Kellgren, som Thorild överöst med grovheter, gav han i andra fall
sin hänförda beundran. Det ena var lika uppriktigt som det andra. Låt
oss — skrev han till en ny motståndare, Leopold — ge ett exempel som
sällan är givet. Låt oss slåss glättigt, slåss, le och hedra varandra!
Sv. folket genom tiderna VII. — 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
