- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
257

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En publikbild från Gustav III.s opera — utländska diplomater i en loge, avritade av J. T.
Sergel. Den korpulenta figuren i mitten är Katarina ll:s sändebud, greve Otto Magnus
Stac-kelberg; bland de övriga märkas, enligt konstnärens egen presentation, »unge Stackelberg»,
en > legations secreterare», »Moreno» och »en Engelsman». — Pennteckning. Nationalmuseum.

deras poetiska obetydlighets skull varit benägen att förbise. Någon gång
växa emellertid dessa sångspel ut till hela små komiska operor av
musikaliskt och sceniskt ganska krävande art. En av dessa komiska operor,
som med Stenborg i en huvudroll —- trubaduren Blondel — blev en
varaktig och välförtjänt framgång för hans ambitiösa teater, gav på sitt sätt
ett eko av den sanna historiska romantik, som präglat »Gusav Vasa»: Grétrys
»Richard Lejonhjärta» till text av Sedaine. Där blommar redan det
romantiska medeltidssvärmeriet för fullt, och publiken fick där uppleva både
stolta bataljer och måleriska folkscener i brokig, icke alltför tidstrogen
me-deltidskostym, alltsammans ackompagnerat av Grétrys i en ljus och smått
sentimental lyrisk ton hållna melodier.

Ser man till de rena pjästexterna, är det dock kanske inte så mycket
av den gustavianska tidens dramatiska alstring, som nu i dag ännu bär
livets friska färg. Det händer rent av, att de litterärt mest kvalificerade
verken, de stora verstragedierna av Leopold, Adlerbeth, Gyllenborg och
andra, utmärkas av en ganska respektingivande tråkighet, en tråkighet, som
i den allmänna meningen har bidragit att bringa hela den gustavianska
teaterstilen i vanrykte. Man har kallat den pseudoklassisk, och därmed

Sv. folket genom tiderna VII. — 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free