Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om den rastlösa byggnadsverksamhet, som präglade alla landsändar, där
man i fullständig tävlingslusta sökte överträffa varandra i moderniteter.
Kring Stockholm uppväxte de mest karakteristiska herrgårdarna i
gustaviansk stil. I Södermanland märkas sålunda Adelcrantz’ nybyggnader
vid Sparreholm och’ Sturehof, båda ännu till det yttre rätt rokokobetonade
liksom det av J. E. Rehn uppförda Erstavik, och i Upplands bruksdistrikt
har den sistnämnde arkitekten skapat sig en varaktig berömmelse genom
herrgårdsanläggningarna vid Gimo, Forsmark och Österby. I all synnerhet
är det förstnämnda slottet med sin på franskt maner kringbyggda gård
anmärkningsvärt; det är en motsvarighet till övedskloster i Skåne, Sveriges
kanske ståtligaste 1700-talsslott, vid vilket såväl Hårleman som Rehn och
Adelcrantz varit verksamma (jfr bild bd 6, sid. 361).
En genomförd gustaviansk stil präglar Adelcrantz’ båda herrgårdar
Johannishus i Blekinge och Skedevi i Östergötland. Här dominera smala,
pilastersmyckade mitt- och sidopartier fasaderna, och det centrala
fram-häves av en enkelt men kraftigt utformad, festomsmyckad portal samt en
rakt ovanför å nedre takfallet anbragt, cirkelrund homeja. Dessa
karakteristika äro även så i ögonen fallande på det småländska Odensviholm att
man känner sig benägen att räkna även denna herrgård till Adelcrantz’
rätt få kända verk.
Nyantiken hann ej sätta så betydande spår hland landets herrgårdar
under 1700-talet. De gamla traditionerna gingo ej så lätt att bryta och
behovet av nybyggnadeF var ej längre så stort. Några betydande
byggnadsverk uppfördes dock. Jag nämner då C. W. Carlbergs både till det yttre
och inre fullt genomförda Gunnebo vid Göteborg och Tempelmans Hellekis
i Västergötland, båda ypperliga representanter för det bästa nyantiken
åstadkommit i modererad stil, samt till sist det ståtliga, palatsliknande
Stjärnsund i Närike, ett verk av C. F. Sundwall. Där komma den nya stilens
mest imposanta former till sin rätt.
Om städernas privathus under 1700-talet är vår kännedom ganska ringa
i jämförelse med det vi veta om herrgårdarna. Orsaken är främst att söka
i det förhållandet att stadsbebyggelsen till övervägande del var av trä,
varför oändligt mycket gått till spillo vid de förhärjande eldsvådor, som gång
efter annan lade hela städer i aska. Borgerskapet i våra småstäder har icke
alltid haft något större intresse för sina byggnaders yttre. Kyrkan och
rådhuset dominerade stadsbilden, och i de andra husen fick den nya stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
