Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligen sätta sina spår i en skulpterad gatuportal men i övrigt endast i
ruinsdekoren. Enstaka bevarade privatbostäder kunna dock antecknas.
I Stockholm, där under den karolinska tiden talrika verkligt ståtliga
palats uppväxte, byggdes naturligtvis en hel del i varaktigt material även
under den Gustavianska perioden; det mesta har tyvärr fått lämna plats
för nyare bebyggelse. Bevarade äro bl. a. Sivertska kasernen på Södermalm,
Kristineberg på Kungsholmen, och den till Skansen flyttade Tottieska
malmgården; men det ståtliga, av Palmstedt uppförda Bondeska palatset, vars
vackra kolonnad speglade sig i Norrström, har fått lämna plats åt det
nuvarande Rosenbad.
I landsortsstäderna fanns och finns ännu ett och annat ståtligt hus
bevarat. Här erinras om det i nyantik uppförda Carnegiska huset i
Göteborg, residenset i Falun, från begynnelsen privathus, Tornerhjelmska och
Henkelska gårdarna i Hälsingborg. Till sist kan erinras om Kristianstad
och Landskrona; det kan ifrågasättas om icke denna senare stad i våra
dagar äger det största bevarade antalet borgarhus från 1700-talet.
Vid sidan om kyrkan var rådhuset den svenska stadens förnämsta
byggnad i forna dagar. Redan på stadsbilderna i Dahlbergs »Suecia antiqua et
bodierna» ser man nästan alltid rådhuset utmärkt med ordet »curia», och
detta syftar oftast på ett hus, som i jämförelse med den övriga låga
bebyggelsen har en monumental karaktär, vilken främst markeras genom ett
större eller mindre torn eller takryttare, inrymmande ur och slagverk. Men
även i andra avseenden torde dessa byggnader såsom säte för stadens
rätt-skipande myndigheter ha varit mera påkostade än de vanliga borgarhusen.
Sålunda berättas om det år 1714 avbrunna rådhuset i Västerås att det hade
hela nedre våningen upplöst i en pelargång, och att det kopparklädda taket
uppbar en promenadaltan och ett vackert klocktorn med urtavla. Arkitekt
påstås N. Tessin d. ä. ha varit.
Medan man under Hårlemans ledning veterligen endast uppförde tre
rådhus och ett fåtal av okända mästare därutöver äro kända, tillkommo
omkring 30 nybyggnader under 1700-talets andra hälft. Främst må då
nämnas Adelcrantz’ egna arbeten: rådhusen i Skenninge, Sala och Gävle. De
båda förstnämnda äro herrgårdsliknande byggnader med relativt litet i
ögonen fallande placering av klockorna, varigenom de avvika från den
gängse typen; men deras goda proportioner och ädla utformning framhäva
likväl deras särställning bland de omgivande husen. Rådhuset i Gävle blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
