- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
299

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

däremot en verklig monumentalbyggnad, en värdig prydnad för Norrlands
huvudstad. Det var en stor, trevånig byggnad, täckt av ett lågt valmtak
med en förnämt utformad, barockartad lanternin. Fasaderna smyckades
av genom de båda övre våningarna gående pilastrar. Byggnaden skadades
under en eldsvåda vid 1800-talets slut men islåndsattes åter, tyvärr med
undantag för fasaden, som fick någon sorts 1800-talsbarock. — Det kan
emellertid ifrågasättas om ej Gävle rådhus är 1700-talets ståtligaste profana
stadsbyggnad utanför Stockholms gränser.

Bland övriga rådhus, som äro värda vår uppmärksamhet kunna
Mariefred (A. U. Cronstedt), Hedemora och Söderköping nämnas, av vilka det
första har klocktornet på huvudfasadens trekantsgavel under det att de båda
andra hava kraftiga, vackert profilerade lanterniner.

Till sist må nämnas det ståtliga rådhuset i Karlskrona, som från
begynnelsen lär ha uppförts efter Tessin d. ä:s planer. Efter den stora branden
fullbordades denna örlogsstadens centrala byggnad i nyantik stil med en
mot torget vettande kolonnerad fasad.

Rörande rådhusens inre disposition kan sägas att de förutom rum för
borgmästaren och rätten oftast bade en solennitetssal i övervåningen, som
före de moderna hotellens tid disponerades av stadsbefolkningen vid
högtidliga tillfällen.

Bland övriga profanbyggnader må framförallt erinras om Adelcrantz’
Operahus, fullbordat år 1782 (bild sid. 241), som länge stod som ett av
huvudstadens förnämsta byggnadsverk, till det yttre kvarlever det i det av
Palmstedt ombyggda Arvfurstens palats. Här dominerar det klassiska med
det av genomgående kolonner smyckade mittpartiet. Adelcrantz försökte
som nämnts stundom skapa byggnader i nyantik stil, och det vid
operabygget gjorda förstlingsförsöket upprepades i Kanslihusets doriska
tempel-fasad (som länge gällt för Tempelmans verk. Originalritningen är dock
oeftergivligen av Adelcrantz’ hand).

Bland övriga Stockholmsbyggnadér må nämnas Palmstedts vackra
börshus vid Stortorget, en till det yttre synnerligen representativ rokokobyggnad,
liksom Artillerigården, Cronstedts bästa konstnärliga prestation.

I nyantik uppförde Gjörwell det ännu fullständigt bevarade
Garnisons-sjuklmset, en byggnad, som i ädel måttfullhet representerar det bästa, denna
konstart skapat. Sjukhusbyggnader tillkommo för övrigt i stort antal under
1700-talet genom Serafimerordensgillets försorg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free