Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifråga om dramatiskt patos överträffa franska skildringar av krigiska
bedrifter (se bild å sid. 335).
Tidevarvets karaktär bestämmes också av en djärv expansion.
Liksom under tidigare epoker inkallades utländska experter för sådant som
svenskarna ännu icke kunde klara själva — den utländska kolonien vid
Stockholms slottsbygge utgjorde stamtruppen — men i gengäld drogo
många unga svenskar utomlands. Ja, man kan utan nämnvärd överdrift
påstå, att Sverige varken förr eller senare haft så många konstnärliga
talanger spridda över Europa som under 1700-talet. I början kunde väl
orsaken främst sökas i den svenska fattigdomen efter karolinerväldets
sammanbrott. Arbetsgivare måste sökas utomlands. I bd 6 har Ewert
Wrangel dragit upp emigranternas färdevägar; till England drogo Michael
Dahl och Hans Hysing, till Tyskland och Österrike Martin Meytens d. y.
och Georg Desmarées. Senare tillkom den magnetiska dragningskraften
från Seine-metropolen. 1 Paris fullkomnades Gustaf Lundberg och
Alexander Roslin, Peter Adolf Hall och Niclas Lafrensen d. y. Huvudmomenten
i deras konstnärliga upptäcktsfärder och tekniska landvinningar skisseras
här nedan. Var och en av dem blev bergtagen av något nytt, en ny
teknik, en tjusande miljö, en förfinad konstkultur, som helt fångade dem.
I Danmark finna Pilo, Johan Hörner och Johan Edvard Mandelberg
ett vidsträckt arbetsfält. Av dessa återvänder Pilo hem för att under sin
levnads afton sona ungdomens frivilliga landsflykt med ett strålande
ålderdomsverk, kröningstavlan (se folder vid sid. 12).
Det europeiska kulturutbytet, de fruktbärande internationella
förbindelserna stimulerade sålunda i hög grad även det svenska konstlivet. Den
egna nationens resurser tillvaratogos, men den befruktande kontakten med
andra länders konstkultur uppskattades också på ett naturligt och
generöst sätt. Denna period av högkonjunktur för den svenska konsten
präglades av en tydlig gåpåaranda. Ehrensvärds maning: »Tänk aldrig på
konster i Sverget!» och hans klimatläras pessimism förjagade ej
beslutsamhetens friska hy från majoriteten av de svenska konstnärernas anleten.
UTBILDNINGEN.
Det finns en tankeväckande bild i Nationalmusei
handteckningssam-ling: »Hörberg ritar antiker». Bondemålaren strävar mot höjderna. Dessa
färgglada tapetmålningar hemma i Småland måste han komma bort ifrån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
