Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifterna för skeppsbyggnaden blott
få möjligheter stått till buds för att
i önskvärd omfattning öva flottans
personal, men de yttre politiska
förhållandena kommo likväl här på
ett märkligt sätt till hjälp. Den
långvariga kampen mellan England
och dess upproriska kolonier i
Nordamerika inträdde 1778 i ett nytt
skede genom Frankrikes ingripande,
och året därpå utbredde sig detta
sjömakts- och kolonialkrig i och
med Spaniens deltagande på fransk
sida. Dess återverkan på de neutrala
nordiska staternas sjöfart blev snart
uppenbar, och ej minst Englands
hänsynslösa uppträdande
föranledde att Sverige för sin del såg sig
nödsakat att året därpå utsända en
större eskader för att till den
svenska sjöfartens skydd kryssa i
Nordsjön. Sommaren 1780 etablerades så
ett förbund mellan Sverige, Danmark och Ryssland för upprätthållandet av
väpnad neutralitet, varför Sverige såväl sagda år som de båda påföljande
rustade liknande eskadrar på kryssning i Nordsjön, varifrån detacheringar
ägde rum för konvoj av handelsfartyg till spanska kusten eller Medelhavet.
Genom dessa expeditioner till handelns skydd höjdes landets politiska
anseende i hela Europa, samtidigt som utmärkta tillfällen gåvos för befäl och
manskap att varje år få några månaders välbehövlig övning till sjöss. Det
var sålunda väl använda penningar, som nedlades på dessa sjöexpeditioner.
Emellertid kunde Sverige draga ännu en stor fördel av de oroliga
förhållandena ute i världen. Gustav III var nämligen ej sen att begagna sig av från
franska regeringen ingånget erbjudande att ett antal svenska officerare skulle
få träda i tjänst på franska flottan under kriget. Tidigare hade åtskilliga
likaledes kämpat på engelsk sida. Ej mindre än ett 70-tal officerare fingo på
detta sätt en i aktiv krigstjänst förvärvad erfarenhet, vilken skulle komma
till största nytta i dagar, som stundade.
Högbåtsman Johan Dunder ombord på
linjeskeppet »Dristigheten’’ 1790. En trotjänare till
sjöss, som skall ha ägt sin skeppschefs, den
tappre Johan Pukes stora förtroende. Samtida
teckning i tusch. Sjöhistoriska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
