Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de engelska metoderna i viss
utsträckning alltjämt
förhärskande. För att om möjligt följa
utvecklingens gång, så att de
svenska efterbildningarna ej skulle
bli för gammalmodiga, hade
ledaren för skeppsbyggeriet vid
ör-logsflottan, skeppsbyggmästaren
Charles Sheldon, när den
engelska flottan befann sig i Öresund
1700, beordrats dit för studier.
Det långa kriget hindrade
emellertid ett praktiskt utnyttjande av
de därvid vunna erfarenheterna.
När så engelska skepp ånyo
visade sig i våra farvatten 1719 ;
samverkan med svenska flottan,
anbefallde den energiske
överamiralen Klas Sparre våra
skeppsbyggare att noga granska de
engelska skeppen för att vid
nybyggnader använda de detaljer, som
prövades vara bättre än hos oss
brukade. I vissa avseenden voro
olikheterna ganska stora.
Särskilt visade de moderna engelska
skeppen en upptill något lägre
och bredare form än vad som var
vanligt inom svenska flottan.
Efterbildandet av det renodlat
engelska blev dock ej av så lång
varaktighet. Danskarna hade
nämligen på 1730-talet börjat införa
franska byggnadsmetoder,
innebärande bl. a. ett relativt större
djupgående hos skeppen, med ty
åtföljande större välsegling. Dessa
Södra varvet vid Tegelviken i Saltsjön mitt emellan Ersta och Danviken, anlagt i slutet av 1680-talet. Till höger de långa
materialhusen, till vänster smedja och skjul. Tre mindre båtar äro under byggnad i förgrunden till vänster; mitt på det av virke belamrade
varvet har man nyss sträckt kölen till ett större fartyg. — Lavering av okänd konstnär. 1700-talets slut. Uppsala universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
