Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enhetligare svenskspråkig prägel. Ännu under de första åren av 1600-talet
kan man påträffa en lagläsare, som så illa behärskar svenska, att han i
svenskspråkiga domböcker sammanblandar orden »han» och »hon». Under
1600-talets lopp försvinner en sådan okunnighet. Åbo hovrätt vakar över
rättsvården och dess utövare i landet, Åbo akademi sörjer för
ämbetsmännens utbildning och bibringar dem svensk kultur.
Också för prästeståndet har Åbo akademis inrättande inneburit ett
förstärkande av svensk kulturpåverkan. Men just i detta stånd bibehåller sig
intresset för finska språket, sådant det utvecklat sig under
reformationstiden. Då hade ju prästmän, stammande från svenska bygder och svensk
allmoge, verksamt bidragit till den finska litteraturens och det finska
skriftspråkets uppkomst. Genom omsorgen om sina finskspråkiga
församlings-bors själavård nödgas prästerskapet alltjämt på ett helt annat sätt än de
civila eller militära ämbetsmännen upprätthålla förbindelsen med det finska
språket. Prästeståndet rekryteras dessutom under 1600-talet i
anmärkningsvärt hög grad ur den finska allmogens led; blott i svenska Österbotten synas
allmogens barn givit upphov till bestående prästsläkter; annorstädes har
den världsliga tjänstemannabanan mera lockat den svenska befolkningen.
Den starka invasionen av svenskar till Åbo akademi framkallade dessutom
en lokalpatriotisk reaktion hos det finländska prästerskapet, en reaktion,
som också var språkligt färgad. Dess främste företrädare i slutet av
stormaktstiden, Daniel Juslenius, gav upphov åt en finländsk form av
Rud-beckianismen, som fortlevde långt in på 1700-talet. Den sökte hävda det
finska folkets släktskap med skyter eller vandaler eller med Israels
förlorade stammar. Men även den är till hela sin kultursyn påverkad av svenskt
tankeliv.
STORA OFREDEN.
Ett avbrott i den materiella och kulturella utvecklingen medförde
Stora nordiska kriget med Stora ofredens mer än tioåriga elände (1710—
1721). Den ekonomiska blomstring, som 1600-talets senare hälft fört med
sig, fick ett brått slut. Den bruksindustri, som uppstått i södra Finland,
förintades. Städerna ledo obeskrivligt, deras rörelse avstannade till stor del.
T. o. m. lantbruket gick tillbaka av brist på dragare och genom vanskötsel.
Också det andliga livet träffades hårt. Biskopar och professorer,
ämbetsmän och präster flyktade över Bottenhavet. Akademien var lamslagen, det
världsliga och kyrkliga ämbetsmaskineriet stockades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
