Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktningar. Det gamla Sjundby förses i slutet av 1700-talet med ett
man-sardtak, som skickligt anpassas till de massiva gråstensväggarna. Men även
nya sätesbyggnader uppstå. På Jackarby i Borgå socken låter den store
jordmagnaten landshövding Anders Henrik Ramsay år 1764 bygga ett
ståtligt karaktärshus. Det uppföres på en hög stenmur, som bildar
bottenvåningen. Denna inrymde utom 4 välvda källare 6 rum, av vilka några
voro upplåtna för betjäningen, medan andra »nyttjades för hushållningen».
Den på stenmuren vilande byggnaden, uppförd under mansardtak, var
brädfodrad och rödmålad, medan knutarna voro strukna med grå och vit
marmorfärg. Till själva bostadsvåningen ledde en farstukvist med målad
altan. Farstudörrarna pryddes av sniderier. Våningen inrymde en stor sal
och nio rum. I salen och ett av rummen voro väggarna täckta med i bågar
inpassade lärftstapeter med oljemålningar. I herdescener skildrades här
lantlevernets ljuvlighet och jaktens nöjen. Karaktärsbyggnaden flankerades
av tvenne mindre flygelbyggnader. — Också på mindre herrgårdar
uppfördes nya säteribyggnader, särdeles på 1780- och 1790-talen. Mansardtaken
låta en i allmänhet igenkänna de nu uppförda karaktärshusen. Först i slutet
av svenska tiden bryter nyklassicismen igenom och omskapar
herrgårdstypen. Det av professor Gabriel Bonsdorff år 1794 uppförda Brinkhall
utanför Åbo är det första exemplet på den nya stilen. Då gustavianen J. F.
Aminoff på Rilax i västra Nyland år 1804 uppför ett karaktärshus, tillhör
det den nya smakriktningen. En ståtlig byggnad av samma slag låter August
Filip Armfelt, en broder till Gustaf Mauritz, från år 1806 bygga på Viurila
i Egentliga Finland.
Sjuttonde och adertonde århundradena se bruksegendomar uppstå vid
sidan av och delvis i stället för de adliga säterierna. Det är den under
1600-talet inledda och under följande sekel fortsatta svenska brukspolitiken, som
gynnar uppkomsten av de nya egendomarna. Då man fruktar skogarnas
utödande i de egentliga bergslagerna, försöker man förflytta förädlingen
av malmerna till avlägsnare nejder med skog och vattenkraft. Och då läget
vid havsfarlederna är av betydelse, komma Egentliga Finland och Nyland
att bli delaktiga av den nya bruksindustrien. Tätt ligga också under
1700-talet bruken, särskilt i västra Nyland, där Hisingarnas Fagervik, Linders
Svartå m. fl. bilda liksom en nyländsk bergslag. För att trygga tillgång
till den oumbärliga träkolen inköpas i stor utsträckning bondhemman; men
också adliga säterier, såsom Gennäs, Grabbacka m. fl., uppslukas av
bruksegendomarna. Bruksägarna nöja sig ej härmed. Sinsemellan uppdela de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
