Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längtan i den dräkt tiden fordrar, men något finländskt individuellt spanar
man förgäves efter i hans dikter.
Annorlunda är det med Aurorasällskapets skalder. Sin programdikt i
första numret av Åbo tidningar börja Porthan och Gadd med hälsningen
»Du folk af skytisk stam och nordens äldsta ätter», anknytande till
föreställningarna om finnars och skyters släktskap. De fortsätta med en
uppmaning till Finlands ungdom
»At odla up Din smak, at snillets styrka pröfva
At låta grundlighet med fägring pryda sig!»
Dikten talar om huru man »med en skicklig hand» skulle »skaldelutan
slå» och blanda »sannings starka drag» med det sköna, »at hon med dubbel
kraft på wåra hjertan rår». Sedan det vida arbetsfält, som i Finland erbjöde
sig för historisk forskning och för upparbetande av landets »hushållskonst»
beskrivits, anges i några drag den finländska naturens skönhet, som gav
rika tillfällen till poetisk målning:
»Wil Du naturens pragt med rika färger måla,
Så skildra Nordens berg och snöbetäckta fjäll,
Då i sin sommardrägt de låga dalar pråla,
Och solens klara ljus ej wet af någon qwäll;
De stora wida haf som kring wårt land sig kröka,
Och bryta sina swall emellan wåra skär;
De strida strömmars fart som hafwets bölja söka,
Och mötas i sitt lopp af fiskars blanka här;
De höga wattenfall som ouphörligt brusa,
Som winterns stränga wåld och köldens hot ej rör,
Där watnen häftigt ned från branta klippor rusa,
Och laxen sina språng med fåfäng styrka gör;
Den siöars rika mängd, som för sin söta bölja
I wåra dälders djup en widsträckt bädd beredt,
Som ses en bugtig strand och glada holmar skölja
Och ger den skönsta syn som ögat nånsin sett;
De mörka skogars sköt» —
I dessa något omständliga verser återfinnas snöviddernas glans, den
nordiska sommarnattens ljusa fägring, havets svall mellan skären,
vattenfallens brus, sjöarnas rika skönhet, skogsdjupen, allt drag i den finländska
naturen, som en gång skulle berika poesien. Vad så begynts, fortsattes av
en Clewberg och Franzén.
Frans Mikael Franzén, köpmanssonen från Uleåborg, kom trettonårig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
