Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franzéns skaldskap tog efter tillkomsten av Sången över Creutz en
annan, för hans poetiska originalitet skadlig riktning, men ännu skapade
han dock mästerverk, så i ett par lätta, luftiga dryckesvisor, bl. a.
»Champagnevinet», där glädjens förgänglighet fångas i några klassiskt
genomskinliga strofer.
Franzéns njutningslära i nämnda dikt bär det förfinade och
förgäng-lighetsbetonade drag, som utmärker hans sångmö, när den framträder som
klarast. Tiden, den begynnande borgerlighetens tid, krävde bordsvisor av
ett mer bullrande, påtagligt slag. Det är betecknande för Franzéns böjlighet,
att han inte undgick att skatta åt tidsmodet t. ex. i sällskapsvisan »När
skämtet tar ordet», men i »Champagnevinet» har han skapat sitt bästa.
Av Franzéns Åbodiktning måste »Den gamle knekten» och »Finlands
uppodling» ytterligare nämnas. Bägge höra till hans finländskt patriotiska
diktning.
Den gamle, en gammal karolin, ger en hänförd skildring av kung Karl
»när han stod i moln af krut––, stor när han vanns, som när han vann,
och kanske störst, när han försvann». Men han ger dessutom en patriotiskt
känd erinran om Sveriges strider från »det lönska skott», som fällde
konungen, ända fram till Höglands dag. Vid sidan av den gamle knekten
och hans krigiska minnen erbjuder skildringen av dotterns olycksöde
mindre intresse. Dikten skulle ge Tegnér och Runeberg uppslag till några
märkliga skapelser. Tegnérs »Kung Carl» bär drag hämtade från »Den
gamle knekten». Runebergs »Fänrik Ståls sägner» stå i beroende därav.
Ur »Finlands uppodling» talar den Porthanska hembygdspatriotismen. Den
gustavianska tidens nyodlingsverksamhet låter skalden mot en historisk
bakgrund spå Finland en ljus framtid. Han ser
»Finland, lyft vid Sveriges sida,
beundras af en verld, som glömde at det fans.»
Fosterbygden Finland bar vuxit ut till fosterlandet Finland, men detta
tänkes alltjämt i förening med Sverige trots farorna från öster.
SVENSKHETEN I FINLAND EFTER DEN POLITISKA SKILSMÄSSAN.
När den politiska skilsmässan kom år 1808, var kulturgemenskapen
mellan Sverige och Finland större än någonsin. I den rådande
kulturgemenskapen kunde det politiska avgörandet ej åstadkomma ett tvärt avbrott.
Svenskheten i Finland visade sig stark att hävda sin ställning trots skils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
