Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mässan. Den svenska befolkningen i Finland ökades t. o. m. i jämförelse
med den övriga befolkningen intill mitten av 1800-talet.
Det var en i mycket särpräglad svenskhet, som rådde i landet. För
allmogen medförde skilsmässan de minsta förändringarna. Mera betydde
avbrottet i gemenskapen för den högre kulturen. Svenskars vistelse vid Åbo
akademi upphörde, och även finländarnas studier i Uppsala blevo
sällsyntare. Länge fortbestodo särskilt Österbottens förbindelser med Stockholm,
och inflyttning från Sverige fortgick alltjämt, men de personliga
förbindelserna försvagades dock. Mer än dessa betydde den litterära svenska
tidningspressen; svensk skönlitteratur, svensk historieskrivning hade talrika
läsare i Finland. Tegnérs »Frithiofs saga» sjöngs på länsmansgårdar i
Ta-vastland, Fryxells berättelser lästes med spänning, Geijers arbeten
påverkade finländsk forskning. »Hela Sveriges lysande historia, allt, allt var ju
också vårt. — — På det viset var Sverige fortfarande så gott som ens
fädernesland», skrev en på 1820-talet född memoarförfattare. Även sedan
det finländska självmedvetandet starkare utformat sig, var den svenska
litteraturen av betydelse, t. o. m. långt in i finsksinnade kretsar.
Den svenska kulturen i Finland har i förhållande till Sverige icke blott
varit tagande. Runebergs diktning skänkte oförgätliga skönhetsvärden. I
»Svanen» besjunges kärlekslyckan och troheten i den nordiska
sommarnattens ljusa fägring. I »Elgskyttarne», »Hanna» och »Julkvällen» gav
Runeberg bilder ur det finländska livet. I »Kung Fjalar» skapade han ett
epos med mäktig resning, däri han formade människoöden efter sin
livssyn. I »Fänrik Ståls sägner» slutligen gav han en idealiserad bild av det
sista krig Finland och Sverige gemensamt utkämpat. Runebergs diktning
färgades av hans finländska patriotism, men den rönte tidigt en hög
uppskattning i Sverige. Ty den var ej blott till språket svensk. Den finländska
natur, som skymtar fram i Runebergs diktning, minner trots en större
karghet om den svenska. »Fänrik Ståls sägner» upphöjer för Finland och Sverige
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Glansen av många enskilda episoder under det ryska
kriget 1808—09 uppfångades och återgavs på ett mästerligt sätt av Johan Ludvig Runeberg.
Hans »Fänrik Ståls sägner» blevo det stora underlaget för vår krigsromantik under
1800-talet; i detta avseende överträffas diktverket inte av något annat svenskt. Runeberg sökte
också historisk trohet, och i allmänhet är hans intuition träffsäker. När han föranletts till
skevheter eller orättvisor — såsom i dikterna »Konungen» och »Sveaborg» — kan detta
till stor del skrivas på tidsstämningens konto. -— Bilden är en illustration av C. T. Staaff
till inlednings dikt en till »Fänrik Ståls sägner» ur de 1862—63 i litografi utgivna »Taflor
till Fänrik Ståls sägner».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
