Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller 1,200 av rikets församlingar
saknade varje skola, att även de
skolor som funnos mycket
oregelbundet besöktes, att till en stor del
konfirmationsbarnen visade
bristande innanläsningsförmåga, att
allmogen i största utsträckning var
avog mot skolorna, att detta till en
del var begripligt även på grund
av en mångfald lärares
inkompetens och dåliga vandel och rykte,
och att även i de fasta skolorna
funnos dåliga lärare. Åtskilliga
drastiska yttranden förekomma.
Domkapitlet i Uppsala talade om
lärarnas »vanliga olämplighet för
detta ändamål», en prost i
Småland förklarar: »Vad kunde man
vänta av gamla orkeslösa gummor,
avskedade knektar och
underofficerare, avsigkomna bönder och
äventyrare, som misslyckats på
andra banor». En annan i
Östergötland skriver: »Denna tunga och
nedtryckande befattning,
lärarkallet, som alltid skall bliva
otillräckligt och oftast uselt lönat, kan ej
sökas av andra än oduglingar, som
i en förstörd belägenhet, merendels
genom egna oordentligheter och
laster ådragen, nödgas vidtaga vad
utväg som helst till försvar för sitt
uppehälle». Åtskilliga domkapitel
ansågo, att helst borde en fast skola
inrättas i varje församling.
Underrättelserna voro talande.
I februari 1840 avlämnades kort
»Klockarfar skall allting bestyra . .och när
det vid folkskoleväsendets organisation 1842
medgavs, att klockare- och
skollärarebefattning gärna kunde innehas av samma person,
var det ingen ny börda, som lades på
klockar-fars axlar. Sedan ett par sekler tillbaka hade
han nämligen, enligt kyrkolagen, i uppdrag
att lära församlingens ungdom att läsa och
skriva. Ingen under att han, som ordspråket
beskyllde honom för, talade om »vi
prästerskap». — Klockaren på bilden är visserligen
en teaterklockare (ur en serie rollbilder i
samtida litografi, till C. W. Bottigers »En majdag
i Wårend» 1843), men utan tvivel är han,
liksom Bottigers lyriskt dramatiska festspel,
klippt och skuren ur småländsk verklighet.
»Catechesen. — Hvad är det?» ■— Litografi
frän 1840-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
