Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kandet på folkskola var ett folkets krav på medborgerlig kompetens i
samband med kravet på ökade medborgerliga rättigheter, så var kravet på ett
realgymnasium ett uttryck för medelklassens ökade bildningsbehov och
fordran på ökat inflytande i samhället. Striden om läroverket var en strid
mellan kyrkan och medelklassen, mellan kyrkan och den moderna profana
bildningen, och över huvud mellan det gamla ståndssamhället och ett
antågande demokratiskt samhälle.
I synnerhet kände kyrkans män och särskilt dess prelater — där icke
som omsider hos Wallin den religiösa känslan eller som hos Agardh det
vetenskapliga tänkandet ledde till en friare åskådning — att deras
maktställning hotades med läroverkets ombildning. Realgymnasiet måste tränga
tillbaka teologiens centrala ställning i gymnasiet och göra mindre
motiverad biskoparnas hegemoni som eforer över läroverken. Man fick också veta
det av den liberale Geijer, ty han förkunnade öppenhjärtigt, att vid
läroverkets omorganisation gällde det skolans emancipation från kyrkan. Hos
många av kyrkans ledande män, som med nyhumanistiska argument
försvarade en konservativ skolpolitik, fanns det visserligen en genuin ideell
övertygelse om de klassiska språkens företräde som bildningsmedel. Detta
berodde därpå, att större delen av biskoparna och övriga framträdande
kyrkans män just voro för detta lektorer eller docenter i latin, grekiska eller
filosofi men sedermera enligt ordningen om den dubbla
tjänstårsberäk-ningen för lärare övergått i kyrkans tjänst. Denna väg över läroverken till
kyrkan var den, som företrädesvis begagnades av de begåvade,
bildnings-intresserade och ambitiösa, medan mängden av de fattiga och mer
anspråkslöst begåvade ynglingarna gingo direkt med kort utbildningstid i kyrkans
tjänst. Många av den tidens prelater voro mer humanistiskt än teologiskt
bildade. En konservativt nyhumanistisk uppfattning var ett naturligt
uttryck för deras sinnelag, och de sågo även i läroverkets förbindelse med
skolan genom den dubbla tjänstårsberäkningen ett villkor för
upprätthållande av kyrkans bildningsstandard. Vidare rättfärdigades kyrkans politik,
att med de tre gamla språken göra läroverket så ecklesiastikt som möjligt,
av denna lärarnas kyrkliga befordringsrätt, varmed kyrkan till stor del
underhöll läroverket. Det blev däremot en orättvisa och en alltmer
uppenbar skada för kyrkan själv, då den dubbla tjänstårsberäkningen bibehölls,
medan läroverket alltmer sekulariserades. Då prelater som ärkebiskop
Win-gård även gentemot den allt starkare oppositionen från det lägre
prästerskapet vidhöll denna tjänstårsberäkning, så ser man däri även en yttring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
