Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av det kyrkliga maktintresset. De insågo, att med läroverkets bortfallna
förmåner av och minskade förbindelser med kyrkan också kyrkans makt
över läroverket måste falla. Icke utan skäl såg Wingård i hela det
borgerliga kravet på realbildning ett hot mot den kyrkliga maktpositionen.
Kampen mot latinet var till en del en kamp mot ståndssamhället. De
mäktiga intressen, som å andra sidan förefunnos för dess bevarande,
förklara vid sidan av en pedagogisk ideologi, som dessa intressen ytterligare
underblåste, det långvariga motståndet mot en reform, som numera
förefaller så naturlig.
SKOLRUM, SKOLSEDER OCH LÄRARE.
Man började dagens arbete vid läroverken på denna tid med bön kl.
halv sju på morgonen. Dock måste den av lärjungarna, som för veckan
hade att sopa golvet, elda i kakelugnen och tända ljusen, infinna sig
tidigare. Uppgörandet av eld var en ganska besvärlig procedur, ty därtill
fordrades eldstål, flinta, fnöske och en furusticka, vars ena ände var
doppad i svavel. Först när alla lärjungarna voro församlade, tillkallades
läraren. Min mormor, som var dotter till rektorn för trivialskolan i Söderköping
på 1820- och 30-talen, berättade från sin barndom, hur ordningsmannen
kom in till rektorn och förkunnade: »Gossarna är satta», varpå han fick
brått att förfoga sig in i skolsalen. I Skara fingo lärjungarna med samma
bud gå runt till lärarna, som bodde ute i staden, men staden var ju liten.
En skolsal i arbete den tiden tedde sig åtskilligt annorlunda än vår tids
ljusa, jämnt uppvärmda och relativt stillsamma skolrum. Belysningen i de
mörka vintermorgnarna och de skymmande vintereftermiddagarna
utgjordes av talgljus. Värmen, som spreds från kakelugnen, var ojämn och klen,
och pojkarna fingo ofta sitta med ytterkläderna på. Pulpeter funnos inte.
Lärjungarna sutto på bänkar, som stodo mitt på golvet eller vid väggen,
någon gång vid bord. Skulle skrivövningar verkställas, fingo de knäböja
på golvet och skriva på bänken eller på fotpallen, som ibland fanns framför
bänkarna vid väggen. Läraren satt vid ett bord. Lektionstiderna voro 7—9,
10—12 f. m., 2—5 e. m.
Indelningen i klasser var särskilt i den lägre skolan eller trivialskolan
ännu icke fullt genomförd. Samuel Ödmann berättar, liur på 1760-talet i
Växjö alla trivialskolans fyra klasser undervisades på samma gång i ett
enda stort rum, varvid ett »så förfärligt buller uppstod att aldrig på någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
