- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
124

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frånvaron av en centralstyrelse gjorde läroverkens nivå mycket
skiftande på olika orter. Där en nitisk och bildningsintresserad biskop vakade
som eforus över skolan, fingo undervisning, ordning och seder en fastare
och mer human karaktär än på andra håll.

Särskilt framstående ha under denna tid varit både lärdomsskolan och
gymnasiet i Växjö. En minnestecknare, som skildrat dem sådana de voro
under hans skoltid på 1830-talet, tillskriver denna omständighet biskop
Esaias Tegnérs kraftfulla ledning och en utmärkt lärdomsskolerektor.
Här lörekommo i den lägre skolan icke längre risen på lärarnas
katedrar, utan de voro instängda i ett skåp i samlingsrummet, och när de skulle
begagnas, vilket ytterst sällan hände, voro de- »av ålder så förtorkade, att
de redan vid 2 eller 3 slaget föllo sönder». Tegnér infann sig ofta på
gymnasiet och åhörde lektionerna, själv ledde han stundom undervisningen
i grekiska i dess översta avdelning och vidtog till förmån för den klassiska
grekiska litteraturens studium den anordningen, att lektorn i teologi fick
överta Nya testamentet på grekiska och lektorn i grekiska uteslutande
sysselsätta sig med profanauktorerna. Han vakade noga över att skick och
ordning t. ex. med lektionernas hållande under utsatt tid iakttogs, och när slarv
och slapphet insmugit sig i Jönköpings skola, höll han där 1838 ett berömt
förmaningstal, som bl. a. avhandlade ordningens betydelse. Hans besök i
skolan ha av lärjungarna ansetts som högtidsstunder. I än högre grad var
detta fallet, då han uppträdde vid den årliga dimissionsfesten i juni som
premieutdelare och därpå höll något av sina berömda skoltal. »Också hade
han en förtjust åhörarskara, som av hänförelse knappt vågade andas, för
att icke gå miste om ett ord, och som mången gång så rördes att knappt ett
öga var torrt. Den som någon gång hört biskop Tegnér från katedern på
Växjö gymnasium tala till ungdomen, glömmer nog sent den njutningsrika
stunden. Var han själv lärjunge och talet således företrädesvis ställt till
honom, så har det oförgätligt inristat sig i hans minne» (H. Lönegren).

Tegnérs i handling och ord visade intresse för läroverket och för
skolväsendet i allmänhet ha i förening med intrycket av hans person och
glansen av hans namn inspirerat lärare och lärjungar i hans omgivning och höjt
och befäst deras uppskattning av lärarkallets och bildningens betydelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free