Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTEXAMEN OCH ÖVRIGA AKADEMISKA EXAMINA.
HÖGSKOLORNAS UTVECKLING.
Studentexamen liar i Sverige till 1864 ägt rum endast vid de båda
universiteten i Uppsala och Lund. I äldre tid hade filosofiska fakultetens
de-kanus för året varit ensam examinator. Kunskapskontrollen blev därmed
ojämnt bedriven, då denne professor vid sidan av alla övriga göromål inte
kunde medhinna någon mera noggrann prövning av en mängd ynglingar.
1831 bestämdes enligt stora undervisningskommitténs förslag, att
adjunkterna vid akademien skulle under dekanus’ överinseende förrätta
studentexamen, envar i sitt ämne. Den blev nu en examen rigorosum. En lättnad
bereddes därmed, att man för examen måste ha blott sex approbatur
(»godkänt») eller betygsenheter, vilka kunde fördelas t. ex. så, att man fick tre
betyg eller laudatur i ett ämne, två eller cum laude i ett annat och godkänt
(en betygsenhet) i ett tredje, allt under förutsättning att man fick admittitur
— eller försvarligt — i samtliga övriga. Med »otillräckliga» kunskaper —
eller improbatur — i ämnet föll examen. Betyg »som sjätte», d. v. s. det
sista lilla approbatur, som fordrades, för att en klen examen ej skulle falla,
utdelades ofta av barmhärtiga examinatorer som en akt av misskund.
Med denna betygsberäkning kunde man också undgå de klassiska
språken. Härmed var visserligen ej mycket vunnet, ty utan kunskaper i latin
var man utestängd från samtliga universitetets fakultets- och
ämbetsexa-mina. För de senare fordrades nämligen studentkunskaper i latin, och i de
förra var skrivning i latin obligatorisk. För fil. kand.-examen fordrades två
latinska skrivningar, en pro exercitio, som var en översättning från svenska
till latin, och en pro gradu, varvid man fick på latin skriva en kria över
ett av flera förelagda ämnen, samt minst godkänt i muntlig examen.
1845 infördes svensk studentuppsats och skrivning i latin som
ytterligare kompetensprov för studentexamen, från vilken senare naturligtvis
de som bara togo »lilla studentexamen», d. v. s. utan klassiska språk,
voro befriade.
Ökad kontroll på studentexamen var dessutom av nöden, därför att
många, som i förtid avvikit från läroverket, eller som aldrig gått i läroverk
utan undervisats av informatorer, sökte sin lycka i studentexamen vid
universiteten. Privatläsning med sådana studentkandidater och även med
sådana, som med godkänt avgångsbetyg från läroverket voro svagare i ett
eller annat ämne, var, så länge studentexamen vid universiteten bestod, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
