Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växtfysiologien, varpå redan hans gradualavhandling gav prov. Hans
forskningar sträckte sig emellertid även till andra områden. 1 sitt arbete
»Berättelse om Lappska fjällens höjd och temperatur vid 67 graders polhöjd»
beskrev han Sveriges glaciärer, meddelade verkställda höjdmätningar och
gav en karakteristik över växtregionerna. För sin avhandling »Om Svenska
jordens bildning» erhöll han av Svenska akademien det Lundbladska priset,
och hans »Flora suecica» premierades av Vetenskapsakademien med »den
öfver Linné af Tessin slagna minnes-penningen i guld».
Wahlenbergs akademiska befordran gick relativt långsamt, och först
1829 utnämndes han till medicine och botanices professor vid Uppsala
universitet. Hans lysande vetenskapliga författareverksamhet kan sägas i stort
sett sluta med utgivandet av andra upplagan av »Flora suecica» (1831—33),
detta verk, om vilket det en gång skrivits, att det »i alla tider skall
bibehålla ett högt värde såsom meddelande en med mästarehand utförd både
växt-geografisk och botanisk framställning af Nordens vegetation».
Bland tidens framstående botanister intager också Olof Swartz en
mycket förnämlig plats. Även Swartz var i den lyckliga ekonomiska
situationen, att han obehindrat kunde företaga en del resor i botaniskt syfte.
Sålunda reste han redan som ung i sällskap med några vänner till Lappland,
där han bl. a. upptäckte flera för Sverige nya mossarter. Hemfärden gick
över Finland och Åland.
Nu längtade han ut till större upptäcktsfärder, och år 1783 begav han
sig åstad med Nordamerika som närmaste mål. Efter ett uppehåll i Boston
reste han vidare till Jamaica och gjorde sedan givande forskningsfärder i
S:t Domingo, Cuba och Porto Rico. Till Sverige återkom han 1787.
Swartz, som redan år 1781 utgivit sin »Methodus Muscorum illustrala»,
ett verk över mossorna, började efter hemkomsten från sin västindiska resa
att bearbeta det rika material han insamlat samt företog gång efter annan
nya och givande forskningsresor inom Sverige. Han utgav nu massor av
arbeten, huvudsakligen botaniska men även några zoologiska. Han har
upptäckt många nya växtarter. Hans »Flora Indiae Occidentalis» innehåller
892 växtarter, av vilka de 723 voro för vetenskapen nya. Även svenska floran
ökade han med många i Sverige ej förut anträffade arter. Hans
undersökningar sträcka sig över såväl fanerogamer som kryptogamer. För mossarnas
och ormbunkarnas vidkommande blevo hans undersökningar banbrytande.
Swartz ägnade nu sitt arbete åt Vetenskapsakademien i Stockholm och
den Bergianska trädgården samt blev 1811 nämnda akademis sekreterare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
