Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS JAHAN RETZIUS OCH HANS SKOLA.
Anders Jahan Retzius tillhörde liksom Thunberg och Swartz den äldre
generationen. Vid den nya tidens inbrott hade han redan i flera år
tjänstgjort som professor vid Lunds universitet. Professuren omfattade
»natural-historien», och därmed förenades senare kemien. Det var en oerhört
omfattande professur, Retzius innehade. Och själv skrev han också arbeten,
som falla inom såväl kemiens som botanikens, ekonomiens och zoologiens
områden. Vi kunna sålunda exempelvis nämna »Försök med vinsten och
dess syra», »Flora oeconomica», »Inledning till djurriket efter Herr
Arkia-lern och Riddaren Carl v. Linnés lärogrunder», »Fauna suecica» m. fl.
Han var den förste, som i tryck omnämnde något om subfossilen i de
skånska torvmossarna. Detta skedde redan i hans nämnda Fauna och
omtalas vidare i hans år 1802 utgivna avhandling »Några i Skåne fundna
fossile horn och skallar».
Retzius, som (1772) grundade Fysiografiska sällskapet i Lund, väckte
även förslag om upprättande av ett särskilt historiskt museum vid
universitetet, vilket museum kom till stånd år 1805. År 1811 skänkte han hela sin
privata samling av naturalier till universitetet i samband med avtäckandet
av Linnés tatyn i museet.
Anders Jahan Retzius’ namn bör här särskilt ihågkommas därför, att
han i sin egenskap av universitetslärare lyckades skapa en forskareskola,
som kom att utgöra ett väsentligt inslag bland naturvetenskapsmännen
under denna tid. Vi kunna bland hans elever nämna Arvid Henrik
Florman, C. F. Fallén, J. W. Zetterstedt, C. A. Agardh, Sven Nilsson och Anders
Adolf Retzius. I sin biografi över Sven Lovén skriver Hjalmar Théel om
naturforskarna under de första decennierna av 1800-talet vid Lunds
universitet: »Det var då en glansperiod i den sydsvenska högskolans historia,
vartill få, om ens något, universitet i Europa kunnat uppvisa en
motsvarighet».
ETT UNIVERSALGENI.
Carl Adolph Agardh var en av tidens störste. Hans blixtrande begåvning
kom till synes såväl i hans mångsidiga vetenskapliga produktion som också
i hans verksamhet i det praktiska livets tjänst.
Bördig från en köpmanssläkt i Båstad inskrevs han som student i Lund
(1799) redan vid 14 års ålder. Hans studier omfattade flera ämnen men rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
