Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med det växande politiska intresset på 1800-talet kommo tidningarna att spela en helt
annan roll i den svenska allmänhetens liv än tidigare: *man slets om nyheterna» som
här på denna bild från 1840-talet av en * tidning sutdelning» i Stockholm. — Litografi i
tidningen »Bazarcn» (1841). Kungliga biblioteket.
Så har Almqvists folklivsdikt givit förträffliga typer — bland alla de
klena romaner, han för uppehällets skull nödgades begå. Och hans skrift
om den svenska fattigdomens betydelse — att vara hänvisad till egen kraft
— är kanske den olycklige diktarens bästa testamente till sitt folk; med
en utmärkt vacker liknelse finner han det svenska folklynnet påminna
om en viss växt:
»Betrakta dess lilla enkla ljusröda blomma
och känn den utomordentligt fina, nästan svaga lukten,
den ädlaste likväl, som luften bär. Det är gestalten av fattigdom, vilt
behag och kyskhet.»
Törnrosen, den vilda törnrosen!
DEN LIBERALA PRESSEN.
Statsvälvningen 1809 hade medfört tryckfrihet, och flera tidningar
upp-stodo, särdeles de litterära som fingo betydelse i striden mellan »gamla»
och »nya skolan». Några år senare inrättades icke desto mindre den s. k.
indragningsmakten, enligt vilken, som vi sett, hovkanslern kunde utan
vidare undertrycka en tidning. Dock framträdde småningom den press,
som hyllade frisinnade åsikter och kallades liberal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
