Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den utmärkte tecknaren och litografen Ferdinand Tollin
har — på 1840-talet — ritat denna Stockholmsvy, en
utsikt från Myntgatan mot Riddarholmskyrkan. Dess
gjut-järnsspira, uppförd efter branden 1835, var färdig 1840
(efter ritning av C. G. Göthe). Den var det första stora
arbete i gjutet järn, som utfördes i vårt land; gjutningen
skedde vid Åkers styckebruk. — Laverad pennteckning.
Kungliga biblioteket.
Tidigare än Byström tog
han intryck av Canovas
konst i Rom; han blev
dock i ännu högre grad
än sin yngre kollega
stående vid klassicismens
ut-värtes, dekorativa form,
ty han saknade personlig
fantasi och sinnlig
inlevelse i stoffet. Sergel
kallade honom
»médio-cre». Så helt talanglös
var han dock ej. Hans
staty över Karl XIII i
Stockholm (mellan fyra
lejon av Fogelberg) har
utsatts för mera hån än
den förtjänar, väl närmast
på grund av den
glorifierade monarkens impo-
pularitet.
Vid en i huvudstadens fysionomi ännu mera framträdande detalj —
dock fallande utanför klassicismen — är Göthes namn knutet. Jag åsyftar
den genombrutna järnspiran på Riddarholmskyrkans torn, som uppsatts
efter en brand på 1830-talet. Meningarna om denna nygotiska spira ha
svängt om åtskilligt under innevarande sekel. Jag behöver blott hänvisa
till Ragnar Östbergs uttalande om »gjutjärnskrokanen»; han kallar den »en
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Fast Riddarsholmskyrkan sedan 1819 var försedd
med åskledning, »så att all fara för åskeld var avböjd», var den likväl ett av de tre
Stockholmstempel, som under ett svårt åskväder den 28 juli 1835 härjades av eld.
Skadorna inskränkte sig till tornet, Johan IIl:s »skiöna, högha spidz», från 1574 (se sid. 253
i bd 3), taket och kapelltornen; valven motstodo elden och rasen. Karl XIV Johan beslöt
omedelbart, att »kyrkan skulle till alla delar återställas i sitt förra skick». När
byggnadsställningarna kring »Sveriges Panthéon» fem dr senare revos, var det emellertid försett
med Göthes »fruktansvärt fula och stilvidriga gjut järnstorn», som väckt sd mycken ond
blod. — Branden väckte stort uppseende landet runt, och händelsen förevigades bl. a. d
litografiska blad. Ett sådant — en färglitografi (utgiven samma dr) av Anders
Lund-quist — återges d motstående sida. — Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
