Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaste Rom-år
(1820-ta-lets förra hälft) på intet
sätt i opposition mot
tidens allmänna, av
akademien godtagna antikstil.
Man finner stark
påverkan från Thorvaldsens
konst i de grekiska
gestalter, han då
modellerade och stundom högg i
marmor, såsom
»Merku-rius, Argusdödaren»" och
»Paris». Den
förstnämnda figuren gjorde också
stor lycka på
akademiutställningen 1826 —
ehuru den exponerades
utan det av
miniatyrmålaren professor
Sparr-gren föreslagna
fikonlövet, vilket skulle »under
expositionen
undangömma det oanständiga». —
Ja, även långt senare
kunde Fogelberg återgå
till klassicismens
formvärld. De håda
marmorstatyerna »Apollo
citha-rodos» och »Venus med
äpplet» från 1838 i
Nationalmuseum röja en
sirlighet, som så smått
visar tillbaka till
Canova-idealet, och t. o. m. den
stora »Balder», som skulle vara götisk, har ovedersägligen flera drag av
Thorvaldsens världsberömda Kristusgestalt.
Bland de novantika skulptörerna var Erik Gustaf Göthe »styvbarnet».
B. E. Fogelbergs »Apollo citharodos» (den lyrspelande
Apollo), är i likhet med de svenska skulptörernas övriga
stora verk under epoken utförd i Rom, där en talrik
koloni av nordiska konstnärer länge ägde bestånd.
»Apollo citharodos» är signerad 1838. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
