Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna intressanta bild från ångans första tid i värt land visar ångbåten »Josephine»
(uppkallad efter den nyligen till landet anlända kronprinsessan) vid dess tilläggsplats i norra
Riddarholmshamnen. Den gick i trafik pd Mälaren och befordrade både passagerare och
styckegods. Det var en hjulångare ■— propellern väntade ännu pd sin uppfinnare; den
lilla ångaren var, som synes, utrustad även med segel. — Oljemålning av okänd konstnär.
1820-talet. Stockholms stadsmuseum.
som fick stor betydelse för jordbrukets uppsving i vårt land (sedan ersatt
av Ultuna, varom ovan talats); själv utgav han handledningar i
jordbruks-lära om växelbruket och cirkulationen av sädesslagen m. m.
Hushållningssällskapen, som genom en kunglig förordning av 1813
började inrättas i de olika länen, blevo redan under Karl Johans-tiden av stor
betydelse för jordbruket. Under tiden fortsattes koloniseringen av
Norrland, men bruksrörelsen, som så förtjänstfullt satts i gång av S. G.
Hermelin (död 1811), kunde på grund av kommunikationssvårigheterna icke
komma i flor. Däremot fick något längre fram genom
flottningsförhållan-dena träförädlingen ett uppsving. Från Stockholm och Göteborg
utvecklades ett livligt intresse för desssa norrländska företag.
Järnbruken voro under några årtionden utsatta för växlande
konjunkturer. Papperstillverkningen blev storindustri, särskilt sedan de nya
pappersmaskinerna börjat införas (t. ex. vid Klippan 1832). Bergsrådet Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
