Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vingåker. Det skedde genom J. G. Sandbergs pensel, och dessa tavlor bilda
inledningen till vårt genremåleri i friluft (se härom en annan uppsats i
detta band samt dess överstycke).
Intresset för folklivet låg i den nya tiden. 1 konsten se vi det redan
framträda då och då under den gustavianska perioden, likaså i litteraturen.
Nu togs folklivsstudiet upp på allvar. Bilderna därifrån, såväl i konst som i
litteratur, blevo mera verklighetstrogna, om än de ofta präglades av en
romantisk idealitet; i litteraturen kommo vi ju fram till sådana mest
realistiska mästerverk som C. J. L. Almqvists bondenoveller.
Mångenstädes rådde alltjämt i vårt land, både på herrgårdar och
prästgårdar, ett patriarkaliskt förhållande i bästa mening mellan husbonden eller
församlingsherden och befolkningen på gården eller i socknen. Den nya
tidens uppfattning av människovärdet och dess humanitära tendenser bidrogo
också till detta vackra förhållande emellan hög och låg, ledare och
underordnade. Också vid årets stora fester samt vid bröllop och begravningar
kunde man iakttaga detta. Ett exempel från en prästgård må anföras. I.
Chr. Heurlin — den sedan så bekante politikern, som det blev beskärt att
^fa
1 tidens sällskapsliv spelade gåtgissning, rebusar och charader en stor roll. Man odlade
förmågan att uttrycka en anmärkning sd spetsigt som möjligt, epigrammet stod högt i
kurs, brevskrivandet var en spirituell sport, skvallret en konstform. En man som Tegnér
skakade charader ur ärmen: här är en:
Mitt första är fast,
mitt andra flyger med hast
och jagar ständigt.
Mitt hela är platt och eländigt.
Lösningen är Bergfalk. Det år professorn Per Erik Bergfalk, som avses. Bl. a. genom
sina liberala uttalanden vid riksdagen 1840 hade han väckt Växjöbispens ogillande. Åven
eljest har denne gett uttryck för sin aversion mot Bergfalk, som exempelvis i ett brev
till Heurlin den 11 februari 1843: »Skall Upsala akademie nu skicka en professor till
skol-kommissionen, så hoppas jag att vi slipper Bergfalk. Hellre då Geijer. Ställ om det!”
Facsimil från baksidan av ett br,ev nU 1840 från H. Reuterdahl. Lunds universitetsbibl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
