Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utfärda den kungliga förordningen om folkskolors inrättande (se ovan sid.
104) — var i yngre år kyrkoherde i Tolg (Småland), och i sina Minnen
berättar han därifrån bl. a. följande:
»Annandag jul 1824 hade jag bjudit en mängd bönder med deras hustrur
men ingen enda ogift. Sedan vi ätit middag i stora byggningen, gingo vi
ner i en flygelbyggnad att dricka kaffe. Orgelnisten spelte upp en polska.
Jag satt och rökte min pipa och talade med häradsdomaren Peters i
östan-åkra hustru. Hon var den äldsta kvinna i laget. ’Kom mor’, sade jag, ’vi
skola ock svänga oss ett slag.’ Rum på golvet fanns icke stort. Nu hade
bönderna den vanan att under dansen slå bakut med ena foten. De hade
järnsinkor under stövlarna. Vid första steg jag skulle göra, träffade mig
en bondes järnsinka, som avslog hälsenan. Jag föll i armarna på
nämndeman Sven i Holsterskog, kunde ej stödja det minsta med foten och måste
bäras ner i stora byggningen.»
Prosten hade länge men av bondens sinka, men intet ont ord fäller han
om mannen, som utförde det säkerligen alldeles oavsiktliga dådet.
På scenen hade man redan under den gustavianska tiden sett livliga
bilder av folket på landsbygden; jag erinrar om t. ex. Envallssons komedi
PLANSCH Ä MOTSTÅENDE SIDA. En okänd konstnär presenterar här en intressant
bild av en typisk småstad på 1830-talet — en utsikt över Växjö storlory 1837, dominerat
av domkyrkan och flankerat av de förnämsta affärshusen; till höger (under tornet) ligger
rådhuset, huset med den rykande skorstenen till höger är fånghuset; byggnaden i
gathörnet i fonden rymmer apoteket; på krönet av kullen i horisonten till vänster (över
landshövdingeresidenset) ligger östrabo, biskopshuset, där vid denna tid Esaias Tegnér
residerade. På torget har konstnären samlat det lilla stadssamhällets honoratiores; av dem
i tavlans förgrund märkas från vänster kammarrättsrådet N. J. Lång, kopparslagaren
Hammargren och i samtal med denne skräddaren Häger, rökande långpipa. I närheten ser
man tre herrar ta av sig hattarna för kanslirådet Ankarloo; snett bakom honom
stadsvakten »halte Karlsson»; den storvuxna figuren i rundkullig hatt invid honom var inte
infödd Växjöbo men väl känd också i den lilla staden: det var den jättelike
hemmansägaren Jöns Abrahamsson från Jungfruboda i Västra Torsäs socken, som ännu lever i
folkminnet under namnet »Pottetorpa Here»; han var berömd och beryktad för sin
sagolika kroppsstyrka, som gett anledning till en omfattande legendbildning: han var så stark,
att han på marknaderna roade sig själv och skrämde andra med att ta böndernas vagnar
i skaklarna och svänga dem runt i luften. Den lille herrn i vida kappan är borgmästaren
P. R. Palm, som också han blir vördnadsfullt hälsad av de mötande — staden var inte
större än att alla kände alla. De två tillsammans promenerande herrarna i bildens
mel-lanplan åro Esaias Tegnér (i mössa) och domprosten Elmgren; ryttarna äro general Wrede
med adjutant, och på landshövdingeresidensets trappa ses greve Mörner. På torget, där
traktens bönder saluföra sina produkter, ser man f. ö. ett par förnäma droskor. —
Stadsbilden förändrades snart genom eldsvådan i början av följande är 1838 (om denna
eldsvåda se bildtexten sid. 312). — Akvarell av okänd konstnär 1837. Smålands fornsal, Växjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
