Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Hierta fick den gifta en outtröttlig
förkämpe för sin myndighet. Vid ej mindre
än sju olika riksdagar motionerade han
förgäves om ändringar i giftermålsbalken.
1874 tillerkändes gift kvinna en förmån:
hon fick förvaltningsrätt över sin
arbetsförtjänst och under viss förutsättning även
över sin egendom.
Fredrika-Bremer-För-bundets kommitté för lagfrågor inspirerade
längre fram ytterligare motioner och
utarbetade de kvinnliga önskemålen, då
lagberedningen äntligen fick saken om hand,
varvid fyra kvinnor, bland dem Emilia
Bromée, inkallades som sakkunniga. Även
rösträttsorganisationen arbetade under tiden
ivrigt på äktenskapslagstiftningens
utveckling. 1918 var beredningen färdig med sitt
förslag, som antogs och blev gällande lag 1921. Härigenom blev den gifta
svenska kvinnan en fullmyndig svensk medborgare, och inseglet på äkta
makars likställighet gavs i den nya giftermålsbalken med de korta men
vägande orden: »Man och hustru äro skyldiga varandra trohet och bistånd,
de skola i samråd verka för familjens bästa».
Bland de frågor, som givit skarp relief åt 1900-talets två första decennier
i svensk kvinnorörelse, ha vi ovan behandlat rösträtten och
äktenskapslag-stiftningen. Den tredje är kvinnors tillträde till statstjänst genom
behörighetslagen. Vägen från första gången man tänkte sig kvinnas tillträde till
statstjänst som en möjlighet — det var i ett uttalande av Högsta domstolen
1832 beträffande ett av den Richertska lagkommissionen sex år tidigare
avgivet förslag om kvinnas myndighet -—- fram till behörighetslagens
ikraftträdande 1923 betecknas av åtskilliga strävanden från kvinnohåll. Vid 1865
års riksdag motionerade bonderiksdagsmannen K. J. Svensén förgäves om
att kvinnor skulle få tillträde till akademiska examina och till något högre
ämbeten inom ämbetsverken. 1870 fingo kvinnor rätt att avlägga
mogenhetsexamen, 1871 öppnades universitetens portar för dem.
1907 väckte sedermera E. Trygger och K. Kjellberg motioner om
ändring av regeringsformen, genom vilken kompetenta kvinnor skulle få
tillträde till sådana ämbeten, vartill kunglig fullmakt erfordras. Motionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
