Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifråga gick igenom och borttog grundlagshindret, och den första
praktiska tillämpningen gjordes 1918, då den Edénska ministären med
Värner Rydén som ecklesiastikminister genomdrev kvinnors tillträde
till rektorat, lektorat, adjunkturer — fastän med lägre lön och likaledes
lägre pensionsålder. Det blev emellertid en ej oviktig etapp, som
efterföljdes av en hänvändelse till regeringen av styrelserna för Fredrika
Bremer-Förbundet och Akademiskt bildade kvinnors förening med en
gemensam hemställan, att kvinnor måtte beredas tillträde till statstjänst i
allmänhet. Sakkunniga, bland dem Emilia Bromée och Mathilda Staél von
Holstein, tillsattes för att utreda frågan. Att den kungliga propositionen
slutligen gick igenom berodde i mångt och mycket på uttalanden i
riksdagen av 24 sammanslutningar och på inläggen främst i första kammaren.
Behörighetslagen likställer man och kvinna beträffande rätten att inneha
statstjänst på några undantag när och har genom likalönsprincipens
till-lämpning ytterligare utformats.
KVINNOORGANISATIONER.
Under de senaste femtio åren av den svenska kvinnorörelsens existens
ha åtskilliga kårsammanslutningar och föreningar med specialfrågor på sitt
program bildats. Kvinnliga anställda vid de centrala ämbetsverken och vid
kommunikationsverken, kontors- och affärsanställda, lärarinnor vid
folk-och småskolor samt vid flick- och samskolor, sjuksköterskor, barnmorskor
m. fl. ha sålunda organiserat sig. I samverkan med Fredrika
Bremer-Förbundet bildades 1920 De kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd,
vartill numera ett tjugotal kårer äro anslutna. Vidare bör nämnas Svenska
kvinnoföreningars samarbetskommitté med t. f. professor Karin Kock som
ordf., Sveriges husmodersföreningars riksförbund — Eleonor Lilliehöök
ordf. —, bildat 1919 och till numerären vår mest betydande
kvinnosamman-slutning med lokalavdelningar spridda över hela landet och fyllande en för
hemmets kvinnor mycket viktig uppgift. Yrkeskvinnors riksförbund,
tidigare under ordförandeskap av sociologen Alva Myrdal, numera med
redaktör Eva Nyblom som ordf., är ansluten till en internationell
huvudorganisation och av senare datum. Till organisationer med internationell anslutning
hör vidare Svenska kvinnornas nationalförbund, grundat redan 1894,
avläggare till I. C. W., en svensk grupp av Open Door International samt
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. En del av lokalavdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
