Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarna i Landsforeningen för kvinnans politiska rösträtt förvandlades
som nämnts i Svenska kvinnors medborgarförbund. Föreningar med
utpräglat etisk-social struktur äro t. ex. K. F. U. K. och Vita bandet, vilka
även företräda kvinnosakens idéer. Detsamma torde också kunna sägas om
de politiska kvinnoorganisationerna, som även upptaga dessa idéer på sitt
program.
Nämnas bör också, att kvinnorörelsen på sociallagstiftningens område
— detta gäller särskilt de två senaste decennierna — haft stora intressen att
tillvarataga. Man behöver blott erinra sig reglementeringens upphävande
och sexualundervisningens införande, varvid vår första kvinnliga läkare
Karolina Widerström spelat banbryterskans roll. Likaså har
moderskaps-försäkringen, den s. k. barnpensioneringen samt olika åtgärder för hjälp
åt mödrar och barn varit föremål för de olika kvinnoorganisationernas
in-treSse och medverkan.
KVINNORNA PÄ ARBETSMARKNADEN. EN KORT ÖVERBLICK.
Vill man söka teckna bilden av de svenska kvinnorna ute på
arbetsmarknaden, så summariskt det låter sig göra inom en begränsad ram och
med hänsyn till ofta inträdande förskjutningar, kommer man snart nog
underfund med att det visserligen finns områden, som kunna betecknas
som specifikt kvinnliga — detta gäller särskilt sjukvården, socialarbetet och
det husliga arbetet — men att kvinnorna i övrigt finnas företrädda inom så
gott som alla olika yrkesgrenar. Om man ser till statstjänsten — rätten att
inneha sådan är ju numera på några undantag när densamma för man och
kvinna — kan man konstatera, att de högre tjänsterna fortfarande så gott
som uteslutande innehavas av män. Inom civilförvaltningen, för att taga
ett exempel, svara bland de högre funktionärerna 4,670 män mot 44
kvinnor. I de lägre befattningarna inom samma förvaltning te sig siffrorna
omvända: 1,319 män mot 2,281 kvinnor. Dessutom bör måhända nämnas,
att några av de lägre graderna rekryteras uteslutande av kvinnor.
Att behörighetslagen sålunda ej till alla delar fått den praktiska
tillämpning, man hoppades från kvinnohåll, är ett faktum, som bestyrkes bl. a. av
att vissa verk genom att t. ex. anordna utbildningskurser för högre tjänster
uteslutande för manliga aspiranter förhindra kvinnorna från att meritera
sig för högre tjänster. Därtill kommer, att lagen fortfarande utestänger
kvinnor från »tjänster, med vilka är förenad skyldigheter att ansvara för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
