Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDIiH FOLHHU8IH.
(/ Stockkoftn den November 184#.)
–^XKSKJ-Q c ©ä®*-
FÖRSTA AFDELimGEW.
l:o Högtidsatyeken i åtskilliga Svenska Landskap. (Orchcster.)
a) Bröllops-stycke,- då brudgum och brud med följe inträda i kyrkan att vigas.
Kändt i Westmanland, der det äfven förekommer såsom folkvisa.
b) Maj-visa. Känd i Skåne och någon del af Blekinge. Med visans afsjungande,
som sker Valborgmässaftnarna, är en gammal plägsed förenad, bestående deri, att
byens unge män, försedda med ny-utspruckna björkqvistar, gå från den ena stugan
till den andra, samt efter sången, som återtages vid hvarje boning, sätta löfqvistar i
förstugutaken, och mottaga i medförda korgar välfägnad, som sedermera förvaras till
det så kallade Pingst-gillet. Plägseden tillhör äfven Danmark.
c) En förändring af Maj-visari. Äfven från Skåne.
d) Gammal ”Brud-marsch,” känd i södra Dalarna. Sedan man begynt, att vid
vigsel-tillfällen uppföra, i stället för folkmusik, nybruklig dansmusik, har denna gamla
melodi tagit sin tillflygt till skogen, der den nu såsom vallsång förtjusar. Äldre
Bröl-löpsspelare veta omtala, att den ännu i slutet af 1700-talet hördes såsom Bruda-låt.
e) Om detta stycke gäller nästan detsamma. Det är kändt i Upland och
Westmanland — nu mer vanligen såsom folkvisa.
f) Trettondags-visan. Den gamla plägseden i Svenska landsorter, att vid
Trettondagstiden gå från by till by med ljusa stjernanj samt sjunga Trettondags-visan, är
bekant. Bruken dervid äro många. Melodierna till visan olika i skilda delar af landet.
Den förevarande är från1 vestra Södermanland.
3:o jSvenska Folkvisor. (Sång-qvartetter.)
a) Wermlands-visan. Endast till melodien känd bland allmogen i Wermland,
samt med föga förändring i Nerike och Westmanland, der den sjunges till en visa.
Det bör nämnas, att Wermlands-visan blifvit bekant i ”högre kretsar” först sedan
01. Fryxell, som ock gifvit ord till melodien, infört henne tillika med dessa i sitt
täcka Sångspel, kalladt Wermlands-flickan.
b) "Jungfruköp/* Uppteckningen från Westergöthland.
c) Necken. Uppteckningen från Norrland. Visan är ännu icke allmängjord.
3:o Svenskes Vatlvisor. (Vexel-sänger med Orchcster.)
Till antalet’ sex. Uppteckningarna äro gjorda i Dalsland och Dalarna. Mellan
visorna utföras medelst valdthorn så kallade horn-låtar, af hvilka den första är
upptecknad i norra Westmanland, samt de öfriga i Dalarna.
4:o Tkortnoder Mioklbritna-skalels San//. (Bas-aria.)
Egentligen ett stycke ur Biarkamal, hvilket skalden Thormoder, som vistades hos
Konung Olof den helige, sjöng näst före slaget vid Sticklarstad. Men århundraderna
hafva icke bevarat tonerna. Melodien är af Hæffner. .
ANDRA ÅFDKLIIIGEI.
5:o Svenska Folklekar. (Orchester.)
a) Domaredansen. Den här följda melodien till denna vidt kringspridda lek synes
vara den äldsta af de kända, och är upptecknad i Östergöthland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
