Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RJ
med åtföljande ord finnes intagen i ”Sv.
Forn-Den här följda melodien tillhör
b) Ringlek i Blekinge. Melodien
ir,” D. III sid. 529 o. f.
c) Ringlek, känd i de flesta Svenska Landskap.
Westergöthland.
d) Södermanländsk Folklek. Denna, såsom det synes, icke serdeles gamla melodi
torde förtjena uppmärksamhet för sin rena öfverensstämmelse med den äldre folkmusiken.
e) Stabbdansen. Denna tillhör Dalarna och tilläfventyrs några af de ännu
nordligare Landskapen, samt är en bröllopsdans, hvarföre den måhända icke bordt haft sin
plats under detta N:r. Plägsederna vid dansens utförande kunna inhemtas af Skriften
Runa, D. 2 sid. 62 o. f.
©:« Svettstku folkvisor. (Sång-qvartetter.)
a) Jemtländsk visa. I sin helhet afviker denna från folkvisans vanliga tonart.
En annan uppteckning från Westmanland af samma melodi här ett helt annat tycke.
b) Visan om Hertig Silfverdal. Upptecknad i Upland, der sången föregås af en
på innehållet syftande berättelse.
c) ”Den underbara harpan.” Uppteckningen från Westergöthland. Visan är med
någon förändring känd äfven på Faeröarna. Den Fseröiska uppteckning deraf, som är
meddelad i ”Sv. Folkvisor,” D. I s. 86 o. f., hör till det skönaste af folkpoesi.
7:0 Unlvisa. (Trio.)
Melodien tillhör, efter hvad bekant är, uteslutande Dalarna, der den troligen
äfven tillkommit. Orden äfvensom sättningen äro nyare.
8:o Svenska folkelansar. (Orchester.)
a) Hallingen. Denna har sitt namn af Hallingdalen i Norrige — dess egentliga
hemland —, men är känd äfven i vissa delar af Wermland, Dalsland och Bohuslän,
under skiljaktiga melodier. Den här följda är från Bohuslän.
b) Fiskardansen. Tillhör uteslutande Bohuslän, och närmar sig arten af lek.
c) Melodien känd öfver hela Sverike. Utförandet af dansen, som är mycket
skiljaktigt på olika orter och svårligen kan beskrifvas, kallas i Westmanland: att skuva. I
Dalarna åtföljes melodien af ord, som sjungas under dansandet.
d) Höglorfben. Från Wingåker. Melodien har till sednare tider spelats vid bröllop,
då, enligt gammalt bruk, presten öppnat dansen med bruden.
e) En förändring af Höglorfven. Sannolikt nyare.
JJJössehärads-polskaJ’’ i Wermland. Egentligen en polska, ehuru utförandet
beden till rum bland dansar.
Nigdansen. Allmänt känd.
Stampdansen. Likaledes. Melodierna mvcket olika.
TREDJE AFDELNI7VGEN.
9:0 folkvisor. (Sångqvartetter.)
a) Sven i Rosengård. Melodien från Wermland. Visan synes icke vara serdeles
kringspridd.
b) Norsk Folkvisa. Melodien återfinnes bland Moes samlingar. Orden nya.
c) Folkvisa, tillhörande Dalarna och andra nordliga Landskap.
10:e Svenska folskor. (Orchester.)
a) Orsa-polska.
b) "Neckens polska.JJ Uppteckningen från Kalmare Län. Icke förut allmängjord.
c) Roslags-polska.
De öfriga polskorna under detta N:r äro upptecknade i Norrbotten, på Gottland,
i Westmanland och Westergöthland.
l.l:o folkvisor. (Solo.)
a) Faeröisk visa. (Sigurds qväde). Henftad ur Lyngebyes ”Færoiske qwæder.”
b) och c) Två Norrländska Folkvisor.
18:o. nalvisa. (Chör med Orchester.)
Gammal melodi. Orden af Prosten i Mora Anders Walienius, (1653.)
RICHARD DYBECK.
f)
rättigar
s)
b)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
