Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bärgandet av sista lasset av drsskörden var en stor och glad och’ mycket
uppmärksammad händelse för den skånske bonden ■— längre norrut i vårt land passerade
skördearbetets avslutning mera obemärkt förbi. — Konstnären har här vackert återgett den festliga
stämningen i en Skäne-gdrd, när sista lasset blomsterprytt och lövat rullar in genom
porten och man får bråttom att stänga bakom det. — Litografi efter oljemålning av Kilian
Zoll, förmodligen från Luggude härad i Skåne.
En tid efter midsommar började höstslåttern, och på den följde skörden;
man hade icke tid att tänka på någon fest. Märkligt är, att skördens
avslutning, vilken i andra länder firas med åtskilliga bruk och seder, i vårt
land får passera tämligen obeaktad. Endast i nordvästra Västmanland och
angränsande trakter omtalas en tillstymmelse till skördefest, Mikaeligillet
eller kärrmässan; den bestod i traktering och dans. Den saknar gamla bruk,
så att den knappast synes ha djupa rötter i traditionen. Säkert är, att den
sammanhänger därmed, att Mikaeli, den 29 september, ända till 1800-talets
början var tjänstefolkets flyttedag. Vanliga gillen efter avslutandet av
höstens arbeten ha även förekommit på andra håll. Åter skiljer sig Skåne från
det övriga Sverige; där liksom i Danmark och längre söderut voro
åtskilliga bruk förenade med skördens avslutning; det sista lasset kördes in under
glädje och gamman med en halmdocka överst. Men dessa bruk ha icke
samlats till en fest. Orsaken till att skördebruk äro sparsamma och skörde^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
