Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fester saknas i vårt land, torde vara den, att dåligt bärgningsväder gör
skördens avslutning osäker; arbetet kan draga långt ut på tiden. Därefter
vidtager tröskningen, som förr i världen skulle vara avslutad till jul. Detta
synes ha varit en bidragande orsak till julens popularitet, i det en hel del
bruk förlädes till den.
Under höstens rusk och mörker infaller en fest, som ursprungligen var
mycket lokalt begränsad och är bekant som skåningarnas särskilda fest,
Mårten. I utlandet är Mårten den stora slaktdagen; i äldre tider, då
fodertillgången var knapp under vintern, måste man slakta undan de djur, som
gått på bete under sommar och höst, och salta ned eller röka köttet. I
övre Sverige inföll slakten tidigare, i oktober, och har icke givit upphov
till någon fest. Att så skett i Skåne, sammanhänger sannolikt därmed, att
i södra Skåne åldermansskiftet och åldermansgillet förlagts till Mårten.
Delta torde vara upphovet till det stora gåsblotet, som på kontinenten har
mycket gamla traditioner.
JULEN.
Så led det mot jul, årets största fest, eller rättare en hel festperiod. Om
någon, är julen en fest som firas, då man avslutat de nödiga arbetena och
har gott om ledig tid. Tröskningen skulle vara undangjord före jul,
slakten ännu tidigare. Bak, brygd och ljusstöpning skulle likaledes vara
undan-skötta. Man hade samlat i lada och visthus och hade gott om den
materiella välfägnad, som varje fest kräver. Julen har ett förspel, Lucia, som för
ej länge sedan var inskränkt till Västergötland och angränsande trakter,
men det synes ganska tvivelaktigt, om denna fest vilar på gamla traditioner;
möjligen är den en fest vid tröskningens avslutning.
Luciadagen var avslutningsdag för latinskolorna, och samma dag
började de fattiga skoldjäknarna att gå omkring och sjunga sina latinska sånger
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. När julen kom, »drog» man väggarna i stugan med
vävda och målade bonader, gärna visande Heliga tre konungar; under 1800-talets senare
del ersattes dessa produkter av en traditionell bygdekonst med billiga »julabrev»,
kolorerade träsnitt av tysk eller inhemsk tillverkning, som såldes av ambulerande försäljare.
1 taket hängde man halmkronor och »takfåglar»; julbocken sattes fram, de hemstöpta
ljusen sattes i de målade stakarna, och julbordet dukades med got mat och mycken mat,
brännvinsflaska och ölstånkor, julkusar och äpplen. På det skurade golvet är hackat
enris strött i stället för halm, som det gamla bruket bjöd. På bilden, som återger en
jul-skrudad ryggåsstuga från Särdal i Halland, ser man också mor i huset läsa bibeln
—-men det var ingen märkvärdighet för julen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
