Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe - Lågkyrklighet, frikyrklighet, högkyrklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På husförhören ■— så kallade emedan byborna turvis samlades i någon av gårdarna;
kyrkan som husförhörslokal är en sen företeelse — prövade prästen i enlighet med sedan
år 1726 gällande förordning sockenbornas läskunnighet och nödtorftiga insikter i
kristendomens huvudstycken. Ingen, ung eller gammal, slapp därvid undan, och från 1700-talets
mitt ända till 1888 stadgade lagen bötesstraff för den, som uteblev. I husförhörslängden,
genom vilken kyrkobokföringen regelbundet kontrollerades och kompletterades, gjordes
anteckning om vederbörandes kristendomskunskap och läskunnighet. Under 1800-talet
kommo dessa alltmer ur bruk, och professionella skämtare ha in i vår tid, dd husförhören
åro ett minne blott, levat högt på de gamla, njutningsfullt refererade historierna om
prästen på husförhöret, »som fick så han teg» av okunniga men fräcka, slagfärdiga eller
knipsluga bönder, i många fall inte annat än en personlig reaktion emot en som alltför nitisk
ansedd själasörjare. —- Kilian Zoll målade på 1850-talet i Dusseldorff en framställning av
ett småländskt husförhör; var målningen hamnat är beklagligen inte bekant för
forskningen — endast ett par skisser till detta i svensk konst unika motiv åro kända. Här ser
man prästen stående mitt på golvet förhöra några barn. Bönderna och deras kvinnor ha
bänkat sig runt omkring, till höger sitter klockaren och för längden. — Akvarell. Privat ägo.
Huvudsaken för honom var att tillgodose de rent religiösa intressena, och det
menade han sig göra, när han höll sig utanför alla kyrkopolitiska spörsmål.
För egen del betraktade han såsom självklart, att han skulle hålla sig till
kyrkans ordningar i fråga om dop och nattvard, men om kyrkan för övrigt
bekymrade han sig icke. Sitt religiösa liv levde han bland likstämda
meningsfränder, och det var honom nog. Baptist ville han icke bliva.
Frikyrka ville han icke bilda. Han intog en slags överkonfessionell, evangelikal
ståndpunkt, han som så många andra denna tid. Organisatör var han icke,
men sådana funnos bland honom närstående präster och lekmän. För vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
