Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe - Frågan om religionsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ äldre tid ingick det i kyrkvaktarens plikter att, om så
visade sig nödvändigt, med en stav eller ett spö — ibland
var han utrustad med bådadera — hålla församlingen
vaken under de ofta mer än timslånga predikningarna.
Pä bilden härovan är det »spögubben» i Sårna i Dalarna,
som med bister min vakar över att ingen inslumrar under
prästens predikan —- en uppgift, som han och hans
kolleger ofta säkerligen måste finna mindre angenäm, om
de icke ville ha anseende till person. — »Stöten» i Särna,
tecknad efter naturen av O. Arborelius. Träsnitt i »Ny
illustrerad tidning».
sådan övergång till
annat kristet trossamfund.
Lagen betecknade sådan
övergång såsom avfall
från den rena evangeliska
läran, och den »avfallne»
hade ingen plats i det
svenska samhället.
Samtliga svenska medborgare
skulle höra till den
evangelisk-lutherska läran, det
var det arv, som
enhetskyrkan hade mottagit från
äldre tider. Gällande lag
blev också i förevarande
fall tillämpad: efter
långvarig rättegång blev den
svenske baptisten
lands-förvisad. Denna dom
uppväckte givetvis en storm
av protester, och starka
rop höjdes på ökad
religionsfrihet. Yrkandet på
religionsfrihet blev allt
högljuddare, i samma mån
som nämnda dom följdes
av nya rättegångar. Med
religionsfrihetsfrågan var
frågan om ökad frihet
beträffande religiösa
sammankomster på det
närmaste förknippad. Det
gamla
konventikelplaka-tet hade fortfarande gällande kraft och gav anledning till mer än en
upprörande rättegång med åtföljande domslut. Ivrigt yrkade män, sådana som
H. B. Hammar, P. G. Ahnfelt, Peter Wieselgren, Peter Fjellstedt och andra,
på reformer i religionslagstiftningen. Under förra hälften av 1850-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
