Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe - Frågan om religionsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade dock den politiska och
kyrkliga konservatismen övertaget. En
exponent för denna var den forne
professorn i Lund, statsrådet och
sedermera ärkebiskopen Henrik
Reuterdahl. Han syntes tro, att
enhetskyrkan alltfort kunde och
borde upprätthållas på det juridiska
tvångets väg, men för var dag
visade det sig alltmer omöjligt.
Bestående lagar kunde helt enkelt
icke tillämpas. De spända
förhållandena drogos också inför
utländskt forum. Vid den
evangeliska alliansens möten voro
reli-gionsförföljelserna i Sverige
föremål för en pinsam uppmärksamhet,
och från engelska, skotska och
franska myndigheter riktades
maningar till den svenska regeringen
att söka åstadkomma ändrade
förhållanden.
Reformer blevo också
genomförda. En ledande roll spelade
därvid J. H. Thomander, den
klarsyntaste kyrkomännen och
kyrkopoli-tikern under 1850-talet, huvudet
högre än de flesta både av
meningsfränder och motståndare. År
1858 upphävdes
konventikelplaka-tet, och 1860 utfärdades en
dis-senterlag, som 1873 erhöll en
välbehövlig revidering.
Här måste också beröras de
Eftervärldens uppfattning av Henrik
Reuterdahl har alltför mycket bestämts av samtida
kritik och karikatyr. För det teologiska
studiet i vårt land har hans insats varit av
oberäknelig betydelse — han introducerade på
allvar Schleiermacher i vårt land och skrev
under ett M-drigt träget forskningsarbete en
svensk kyrkohistoria, som ännu i dag i vissa
delar är vår bästa kyrkohistoriska källa —
och hans obestickliga rättskaffenhet och
outtröttlighet har i en kritisk tid betytt oändligt
mycket för den svenska kyrkan. Vad som
framför allt utmanade samtidens kritik var
hans konservatism i riksdags- och
kyrkopolitik, vilken emellertid icke var värre än att
han för det helas bästa offrade sin
personliga misstro både mot
representationsreformen och kyrkomötet, vars förste ordförande
han blev. — Litografi av okänd konstnär.
omfattande förändringar i författningshänseende, som genomfördes på
1860-talet. De angingo i hög grad både kyrka och prästerskap. Vi ha först att
tänka på socknen, församlingen, kommunen. Sverige kan berömma sig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
