Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa brytningar och kyrkliga nydaningar. Av Edv. Rodhe - Frågan om religionsfrihet - Kyrkomötet inrättas. Riksdagens präststånd försvinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Komministerns besök» kallar konstnären denna scen — visiten är i ett mycket förnämt
hem, kanhända hos prästens patronus. Sedan sekler tillbaka hade i åtskilliga fall
ägaren av ett frälsesäteri rätt att »utse, välja och kalla» innehavare av socknens
kyrkoherde — eller annan prästerlig tjänst —; ännu när patronatsrätten 1922 avskaffades, fanns
det över hundratalet patronella pastorat i vårt land, däribland några, där patronatsrätten
genom egendomsköp övergått i ofrälse ägo. Det är självfallet, att det ibland fordrades
stor personlig auktoritet hos en patronatsvägen tillsatt präst för att ej falla undan för
patronus’ önskemål i både förkunnelsen och sockenpolitiken, men i regel har
patronatsrätten i vårt land utövats till församlingens fromma. — Teckning på trä av K. A. Ekvall.
avgörande steg taget. En rationell klyvning av den odelade sockenstämman
blev då vidtagen. Sockensjälvstyrelsen uppdelades på kyrkostämma, resp.
kyrkoråd och skolråd, samt kommunalstämma, resp. kommunalnämnd.
Blott i kyrkostämma var prästen självskriven ordförande.
KYRKOMÖTET INRÄTTAS. RIKSDAGENS PRÄSTSTÅND
FÖRSVINNER.
Om man betraktar ståndsriksdagen från rent kyrklig synpunkt, så hade
det gått med riksdagen på samma sätt som med den odelade
sockenstämman. De allmänna ärendenas växande mångfald förde med sig, att icke
ens prästeståndet fick tillräcklig tid till behandling av rent kyrkliga ärenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
