Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde å andra sidan det möjligt för inånga, som blivit främmande för
kyrkan, att stå kvar på kristen grund, att känna sig som troende. Ett
betecknande uttryck för denna Rydbergs inverkan möter man i ett uttalande, som
1935 gjordes av en akademisk lärare, som hade sina gymnasistår under
slutet av 1870-talet: »Säkert är, att Rydbergs teologiska skrifter för många
— såsom för mig — öppnat en möjlighet för kristen tro — en tro, som vi
kunna omfatta, och för vilken vi äro honom djupt tacksamma». Det var
inte endast lekmän, som på detta sätt fingo sin religiösa inställning bestämd
av Rydberg. Han kom ganska snart att även inverka på kyrkans män,
präster och teologer.
Rydbergs religiösa reformationsverksamhet skulle emellertid så
småningom få en följd, som han inte avsett och som han inte ville stå för. Det
är uppenbart, att Rydbergs intresse för den religiösa frågan var positivt.
Han ville ingalunda avskaffa den fäderneärvda tron utan endast rena och
reformera den. För honom var det inte fråga om en kamp mellan tro och
vetande utan mellan tro och tro. Skillnaden mellan de två motståndarna
bestod däri, såsom han själv vid ett tillfälle uttryckt det, »att man å ena sidan
fordrar en förnuftsvidrig tro, å andra en förnuftsenlig». Det skulle inte gå
många år efter det att Rydberg vid mitten av 1860-talet på detta sätt
formulerade den stora motsättningen på det religiösa området, förrän det blåste
upp till strid om den kristna tron överhuvudtaget. Det skedde, när omkring
1880 en rad åskådningar, som framträtt ute i Europa vid seklets mitt, på
allvar aktualiserades i vårt land: Darwins utvecklingslära, fransk positivism,
engelsk utilitarism, tysk pessimism och marxistisk socialism. I ljuset av
dessa åsikter framstod kristendomens världs- och livsåskådning som
fullständigt ohållbar.
Rydberg själv uppträdde kritiskt mot dessa nya rörelser, men många
av den yngre generationen, vilka tack vare Rydberg gjorts fria från den
ortodoxa läran, hade härigenom också förberetts för de nya
uppfattningarna. De skulle snart känna sig helt främmande för Rydbergs ståndpunkt
i den religiösa och kulturella debatten. Han kom på så sätt att mot slutet
av sitt liv för många av sina tidigare beundrare framstå som en
överlöpare från egen sak, som en avfälling. När han inte ville delta i deras
aktioner för religionsfrihet, förebrådde de honom att ha svikit den forskningens
och tankens frihet, som han en gång krävt för egen räkning.
Denna motsättning fick för en lid särskild skärpa, när det blev bekant,
att Rydberg som juryman i ett tryckfrihetsmål, som med anledning av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
