Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressens kraftiga utveckling. Av Valfrid Spångberg - Den sydsvenska pressen blir av betydelse. Carl Herslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förste, som i riksdagen föreslog
rösträtt för kvinnor. Hans
väsentliga gärning låg emellertid i
tidningen, som med tiden blev en god
affär och satte honom i stånd att
i stor utsträckning hjälpa folk, som
behövde det. Vid hans sida stod
värdigt i detta avseende som i
andra hans maka, Kristina Borg, som
i tre årtionden efter hans död
fortsatte hans verk, tills förhållandena
under konkurrensen från
arbetarpressen blevo henne övermäktiga och
hon så gott som stupade på sin post.
Den första tidning i Skåne, som
sysslade med politik, skall ha varit
»Lunds weckoblad», förmodligen
dock inte från början; tidningen är
nämligen en av de äldsta i Sverige. I början av 1870-talet ägdes och redigerades
tidningen av A. F. Mathson med verksamt bistånd från akademistaten samt
brevskrivare och meddelare ute i bygderna, i huvudstaden och till och med i
utlandet. Tidningen utkom tre gånger i veckan, betraktades som
universitetets och stadens officiella organ samt lästes inte bara i Lund, utan också
på alla prästgårdar i stiftet samt i allmänhet av gamla lundensare, som
bevarat sitt intresse för universitetsstaden. Av »Lunds weckoblad» blev framåt
sekelskiftet »Lunds dagblad». Nya friska vindar blåste in över
lärdomsstaden med »Skånska correspondenten» (1832—55) (efter indragningar utgiven
under titeln »Nya Skånska korrespondenten» o. dyl.). Den startades i liberal
anda av auditören C. W. Liljecrona, med professor C. A. Agardh som
författare av ledande artiklar under de första åren. Flera andra representanter
för den akademiska intelligensen medarbetade i tidningens spalter. Den fick
en viss betydelse och väckte även förargelse (se bd 8, sid. 273). C. W. A.
Strandberg, nu bekant som skald genom »Sånger i pansar» m. m. (se annan
art. i detta bd), gjorde här sina första publicistiska lärospån. Han efterträddes
såsom redaktör först av G. Ljunggren, den senare så bekante
litteraturhistorikern, och så av A. Th. Lysander, Fausttolkaren och klassikern. —- Efter
»Skånska correspondenten» uppsattes på 1850-talet som liberalt språkrör i
Fredrik Theodor Borg hade, innan han
efter O. P. Sturzen-Becker övertog
»Öresunds-postem deltagit i stiftandet av den första
arbetareföreningen tillsammans med N. P.
Nordin, grundat denna förenings kortlivade
organ ^Reform» och varit medarbetare i
»Aftonbladet» — en tämligen typisk
publicistbana vid förra sekelmitten. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
