Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Ångmaskinen får konkurrenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| På de flesla industriella och kommunikationstekniska områden blev ångkraftens användande mycket fort av revolutionerande betydelse. Så var fallet exempelvis med trävaruindustrien (se uppsats i bd 11 av T. Streyffert), för vars uppsving under 1870-talet de nya ångsågarna voro en förutsättning. Vårt lands första ångsåg anlades 1851 — det var Vivstavarv, den andra Kramfors (1852). 1876 var Sandarne sågverk i Hälsingland (bilden ovan) ett bland många, där ångmaskinsdrivna ramar gjorde pengar av Norrlands skogar. Träsnitt (efter teckning av O. A. Mankell) i »Ny illustrerad tidning» 1876. — Nedan: En arbetsbild i ångkraftens tecken från en svensk mekanisk verkstad vid 1870-talets början: en interiör från Göteborgs mekaniska verkstad och varv, med en mängd svarv-, hyvel- och borrmaskiner. I det verk, varur denna litografi hämtats, »Sveriges industriella etablissementer», är det med stolthet det framhålles, att den grova järnaxel, man ser under bearbetning till högr, är av svnskt stål, »nämligen Fagerstas ypperliga bessemerstål, hvilket, i likhet med Sandvikens, äfven utom landet vunnit rättvist erkännande». Verkstaden hade 1873 omkring åttahundra arbetare. — Litografi av G. Pabst 1875. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
