Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Ångmaskinen får konkurrenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| De bägge bilderna å denna sida visa ett par speciella användningssätt av ångkraften. Överst ses längst till vänster en stående ångpanna med sin skötare; den driver den tunga ångborren (till höger), varmed en annan arbetare — i och för sprängning — bearbetar berget. Akvarellerad blyertsteckning, med motiv från Ludvika i Dalarna 1871, av J. W. Wallander, i skissbok. Nationalmuseum. — Nederst ett intressant träsnitt från Sandviken 1866, visande dess ryktbara femton tons ånghammare, vars kraft genom övertryck kunde tredubblas och som, när den några år tidigare beställdes i England, ansågs vara den näst största i världen. Det slog samtiden med häpnad, att detta teknikens kolossala underverk var så lydigt »den på sin ställning stående reglerarens vilja, att denne genom en lätt tryckning på hävstången kan med hammaren knäcka en nöt utan att skada kärnan». 1933 uppställdes den märkliga ånghammaren i järnverkets park — som ett av vårt lands främsta tekniska minnesmärken från gången tid. Ur »Ny illustrerad tidning» 1866. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
