Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Ångtekniken i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige har i mycket varit föregångslandet även vid ångturbinens
utveckling under senare år. Särskilt må här nämnas våra landsmän Birger
och Fredrik Ljungström, konstruktörerna av dubbelrotationsturbinen,
vilken turbintyp på kort tid skapat sig världsrykte. Turbiner av denna typ
tillverkas i allt större omfattning och i väldiga enheter hos Svenska
turbin-fabriks A.-B. Ljungström, Stal, som sedan ett par decennier residerar i det
gamla De Geerska slottet i Finspång och i slottets närhet uppfört sina
verkstäder.
Ångturbinens viktigaste användningsområde är inom våra
värmeförbrukande industrier, först och främst cellulosaindustrien, där den i stor
utsträckning användes för alstring av elektrisk kraft medelst den för
värmeändamål erforderliga ångan. Denna anordning erbjuder stor fördel i
avseende på kraftkostnaden och är mycket betydelsefull ur nationalekonomisk
synpunkt. Ett annat användningsområde för ångturbinen är inom rena
kraftcentraler, där turbinen utföres för kondenseringsdrift. De större
ångkraftcentraler, som finnas inom vårt land, äro till övervägande del s. k.
reservkraftverk, som användas i samarbete med vattenkraftanläggningar
och tagas i bruk under vattenbristtider. Vår största ångcentral är
Vattenfallsstyrelsens central i Västerås, där bl. a. landets största ångturbin, en
Stal-dubbelrotationsturbin för 50,000 kw är installerad. Bland våra övriga större
ångkraftverk må nämnas Värtaverket i Stockholm, Sydsvenska kraft A.-B:s
central i Malmö och Höganäs-Billesholms A.-B:s central i Nyvång.
Vid sidan om ångturbinens kraftiga utveckling har även ångpannan,
speciellt den s. k. vattenrörångpannan, genomgått en revolutionerande
nydaning sedan 1900-talets början. Denna har framtvingats av de ständigt
ökade kraven på förbättrad utnyttjning av bränslet och yttrat sig i en
mångfald konstruktioner av mekaniska eldningsapparater samt
värmeåtervinningsapparater av olika slag, såsom luftförvärmare och ekonomisers.
Utvecklingen har även lett till användning av höga ångtryck — upp till 100
atm. och däröver. Driftsäkerheten hos ångpannan har samtidigt visat
ständig förbättring, vilket förhållande är att tillskriva de stränga laga
föreskrifter, som numera gälla för ångpannors material, utförande och utrustning.
Vakandet över ångpannorna i vårt land omhänderhaves till övervägande
del av de båda ångpanneföreningarna, Södra Sveriges ångpanneförening i
Malmö, respektive Mellersta och Norra Sveriges ångpanneförening i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
