Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Ångtekniken i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm, vilka började sin verksamhet på 1890-talet. Ångpanneexplosioner,
som tidigare kunde förekomma ganska ofta, inträffa praktiskt taget aldrig
i våra dagar.
Ångturbinens framträdande medförde ingalunda något helt
åsidosättande av ångmaskinen utan fastmer, på grund av den uppstående
konkurrensen, en renässans för denna. Från 1890-talet härröra sig betydelsefulla
förbättringar av maskinen; bl. a. infördes då ventilstyrningen såsom
ersättning för den förut allenarådande slidstyrningen. Denna nyhet medförde en
avsevärd minskning av maskinens ångförbrukning och därmed förbättrad
bränsleekonomi.
Ångmaskinen har för vissa ändamål, speciellt vid mindre anläggningar,
kunnat väl hävda sin ställning från forna dagar i konkurrens med
ångturbinen och förbränningsmotorn och är ännu en mycket använd drivmotor.
 |
| Kraftcentral med ångmaskindriven elektrisk generator — i Kallinge järnverk. Maskinen — en stående s. k. compoundmaskin — ses till vänster, generatorn till höger. Mellan maskinen och generatorn är ett stort svänghjul anordnat för dämpning av stötarna vid maskinens gäng. — Foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
