Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stora jorddelningsreformen. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här syftas på de radikalt nya regler för jorddelningen på landet, som
infördes under 1800-talets tidigare år med början i Skåne 1803, regler, som
sedermera kommo att på väsentliga punkter prägla också det över hela
landet genomförda laga skiftet.
Händelseförloppet vid enskiftesförordningens tillkomst var i korthet
följande. Mera framsynta män hade länge insett det nödvändiga i en
genomgripande reform på skiftesväsendets område, och några skånska godsägare
hade t. o. m., såsom vi skola se, genomfört storslagna experiment för att
pröva möjligheten att ernå ett lyckligt resultat. Åtskilliga hänvändelser
hade gjorts till statsmakterna för att få till stånd de lagändringar, som voro
nödvändiga, om reformen skulle kunna ges en allmännare spridning.
Särskilt hade landshövdingarna i Malmöhus län Tage Thott och Gustaf
Fredrik von Rosen med stor framsynthet och betydande energi sökt öppna
myndigheternas ögon för de missförhållanden, som rådde under det från
1700-talet ärvda systemet. Allt detta hade emellertid varit förgäves. Särskilt
kunde överdirektören för lantmäteriet Eric af Wetterstedt länge icke förmås
att inse alla de ofullkomligheter, som vidlådde det ännu tillämpade
storskiftet. År 1802 företog han emellertid en resa i Skåne och satte sig
grundligt in i förhållandena, som i detta landskap framträdde med större skärpa
än annorstädes. Samtidigt hade han här tillfälle att komma i personlig
kontakt med de män, som framför allt omfattade reformsträvandena. Denna
resa blev av den största betydelse, i det att Wetterstedt återvände till
huvudstaden som en omvänd man. I slutet av året ingav han till Kungl. Maj:t
en berättelse över sin resa, däri han kraftigt hävdade behovet av en ny
tingens ordning.
Sedermera utvecklade sig frågan med osedvanlig snabbhet. Ingen
kommitté tillsattes för att ytterligare utreda spörsmålen, och inga myndigheter
fingo tillfälle att yttra sig. Redan i mars 1803 föredrogs den i hela sin
omfattning för konseljen, och ett par dagar senare, den 31 mars, bifölls
det utarbetade förslaget med endast några smärre ändringar. »Kungl. Maj:ts
förordning angående ägors fördelande i enskiften och utflyttningar ifrån
större byalag i hertigdömet Skåne» utfärdades omedelbart, och därmed hade
en ny epok inträtt inte endast i det skånska jordbrukets historia utan i
hela landets kulturutveckling. Den man, som hade största förtjänsten av
denna snabba behandling och av frågans lyckliga utgång över huvud taget,
var statssekreteraren Mathias Rosenblad, själv född i Skåne och väl insatt
i detta landskaps förhållanden. Rosenblad har emellertid själv vittnat om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
