- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 9. Vid 1800-talets mitt /
230

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal bondetradition och ny tid. Av Sigfrid Svensson - Bonden upphör att vara skjuts- och färdkarl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland binäringarna i Rättvik intogo vinterkörslorna främsta rummet, skriver Arosenius
och berättar, att Rättvikskarlarna genom kolning och forslingar till de angränsande
bruken årligen hade ganska lönande förtjänster. Pd samma sätt var det i mänga andra
trakter. Den nga tiden innebar att bonden i större utsträckning fick stanna hemma vid sin
gärd. — Bilden visar Rättviksbönder som kolkörare till ett järnbruk i Hälsingland.

Akvarell av F. F. A. Cantzler 1868.

enstädes inom Sverige torde några årtionden hava åstadkommit
fullkomligare omskapning av förhållandena än inom detta län».

Det var icke blott som forkarlar för olika slags varutransporter — detta
gällde mindre slättbygderna i södra Sverige — som bönderna tillbringade
stora delar av sin arbetstid på landsvägarna. Skjutshållet, d. v. s. den i lag
stadgade och till gästgivargårdarna knutna organisationen för
persontrafiken inom landet, drog även sin andel av karlars och dragares arbetskraft.
Redan tidigt hade försök gjorts att med entreprenad underlätta allmogens
besvär att hålla häftar och karlar för skjutshållningen. Landshövdingarna
framhålla i sina ämbetsberättelser entreprenadsystemets fördelar och
redogöra för i vad mån det genomförts. Allmogen förslösar icke tid med sina
dragare, som i stället kunna användas till hemmanets skötsel, och man
undviker det i moraliskt hänseende mindre välgörande inflytandet av vistandet
vid gästgivargårdarna, säger t. ex. landshövdingen i Västerbottens län 1856
—60. Det gick dock trögt att överföra skjutshållet på entreprenörer. I
Kalmar län t. ex. funnos vid 1875 års utgång 103 gästgivaregårdar, och endast
vid 44 av dem var skjutsningen ställd på entreprenad. Allmogen behärska-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 21:33:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/9/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free