Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal bondetradition och ny tid. Av Sigfrid Svensson - Den nya tiden ej enbart god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med det nya skiftessystemet upphörde byarnas ungdomslag, som tidigare utövat en viss
kontroll pd sina medlemmars vandel. Den nya tiden kom sd småningom med ett nytt
föreningsliv: sång-, skarpskytte- och godtemplareföreningar, som alla fingo en stor och
välbehövlig uppfostrande betydelse. Bilden ovan visar, hur den gamle klockaren i
Mör-rum i Blekinge håller sångövning med ungdomen i Guds fria natur. »Ser herrn», sade
klockaren till konstnären som tecknat scenen, »jag tycker som så, att det alltid är båttre,
att de ha sina sångövningar, pojkarna, än att di ska gå omkring i byarne och dansa och
sldss, för si, hur det är, sd har sdngen liksom litet ’civilisering’ med sig, ska jag säga!»
Träsnitt, efter en teckning av A. Malmström, i »Ny illustrerad tidning» 1870.
utom äktenskapet födda barn ökades kraftigt på landsbygden: 1861—65
7,21%, 1871—75 8,92%. Det var främst upplösningen av byalagen, som
dödade landsbygdens gamla nöjesliv. Bostädernas inbördes avstånd
influerar på nöjena, säges det i översikten av femårsberättelserna 1866—70,
»byalaget kan lättare förenas till gemensamhet än de spridda hemman, som
uppstått i mån av laga skiftenas fortgång». Men även där de stora byarna
lågo kvar hade fest- och umgängeslivet blivit ett annat. Från Åls socken i
Dalarna berättar Arosenius omkring 1860: »De mera egendomliga
plägse-derna vid högtidligare samkväm, såsom bröllop o. d. äro här bortlagda, och
har man i stället tillägnat sig mera tidsenliga bruk och anordningar. T. o. m.
ungdomens dansgillen med sin rika upplysning, sina valser och polketter, sitt
kaffe och sitt piccardon bära prägeln av en mera sydländsk förfining».
Samtidigt som de besuttna bönderna strävade efter att övervinna
stånds-skillnaden uppåt, skärpte de den nedåt. Tidigare voro »dräng» och »piga»
benämningar på alla ogifta utan någon skillnad mellan tjänstefolk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
