Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ka sprider skräck och livsfara bland Brunos lugna svenska beundrarinnor.
När den läsande svenska allmänheten i sex år slukat de Bremerska
teckningarna ur vardagslivet, började en annan serie anonyma romaner
utkomma, vilkas författarinna efter det första numret i serien kallades
Cousin-författarinnan. Anonymiteten dolde friherrinnan Sophie von Knorring, född
Zelow (1797—1848).
Liksom Fredrika Bremer var Sophie von Knorring uppfostrad till ett liv
i lyx och nöjen, och hon hade på många sätt bättre förutsättningar att
lyckas. Hon var vacker, hon hade en intelligens av det slag, som skapar
kon-versationstalanger, och hennes adliga börd var, även om hennes anor delvis
förlorade sig i utländskt dunkel, tillräckligt fin att öppna de finaste
salongerna för henne. Men efter några korta års triumfer i Stockholmssocieteten
och på godsen i Närke och Västergötland måste hon dra sig ur leken. Vid
den tid, då brukspatron Bremer visade sin rikedom och sin sociala ambition
genom att föra sina döttrar i egen vagn runt Europa, blev hovmarskalk
von Zelow en fattig man tillsammans med större delen av sin släkt. Efter
Napoleonskrigens slut gick en ekonomisk kris över Europa och hemsökte
även Sverige. Konkurserna regnade tätt, de stora våningarna på
Skeppsbron och vid Drottninggatan stodo tomma och mörka, inga ekipager syntes
på Norrbro; man dolde sin ruin i lantlig ensamhet. Ehuru det är svårt att
statistiskt bevisa, är det tydligt, att adeln drabbats hårdast, särskilt som
den givetvis hade svårast att reparera förlusterna. Den unga Sophie fick
försaka all lyx och slå alla lysande partier ur hågen. Hon började resolut
väva sina kläder själv och höll till godo med en fattig landsortsofficer till
äkta man. Hon blev en som det tycks duglig husmor på ett efter hennes
förhållanden enkelt majorsboställe i Västergötland. Blott i drömmens och
diktens värld levde hon alltjämt i fest och skönhet. Liksom Fredrika
Bre-mers livsöde återspeglar det uppåtstigande borgerskapets svårigheter vid
anpassningen till en högre samhällsställning, personifierar Sophie von
Knor-ring den nedåtgående adelns tragik.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Pä fåfängans marknad vid 1850-talets slut — en
scen vid middagstiden pä Norrbro i Stockholm, dår eleganterna med monokel eller
lorn-jett för ögat, cylinder över lockarna och spanskrör i handen, i smala byxor och glänsande
lackskor fjädrade sig för skönheter i kyss-mig-om-du-kan-hatt och vid krinolin. Gatan
är ingen vanlig miljö i den borgerliga romanen, som helst häller sig till interiören, men
elegansen i dräktskick och manér hade mänga uppmärksamma och vederhäftiga skildrare
bland tidens litteratörer. — Litogiafi av C. A. Dahlström 1858.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
