Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenten. Av Otto Sylwan - Patriotism och skandinavism. De nordiska studentmötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under skandinavismens glansdagar var Uppsala högar gärna ett mål för de nordiska
rikenas studenter; kanske pd ingen annan plats hade de som här en känsla av ett
gemensamt urhem. Invid högarna låg en gammal mjödstuga, som i slutet av 1800-talet ersattes
av en nybyggnad i gammal stil — Odinsborg. Bland de i denna förvarade förnämliga
dryckeshornen märkes ett silverhorn, som överlämnades 1835 som gåva till Uppsala
studenter av Karl XIV Johan genom kronprins Oskar till minne av konungens besök den
3 juni 1834. Detta begagnas endast av studentkårens medlemmar, och det år väl det,
som står pä bordet framför de tillstädeskomna studenterna. — Litografi av J. Way 1842.
Uppe i Norden fick nationalismen ett program i skandinavismen, idén
om de nordiska frändefolkens enhet, varom ovan är talat. Här må blott
erinras om den olika karaktär rörelsen fick i varje land. Danmark, där
förbindelsen med Slesvig-Holstein var ett brännande problem, var
skandinavismens hemort, den hade där en aktuell och konkret innebörd, den
skulle skaffa garanti för statens integritet, hur man nu ville definiera denna.
Norge hade nyss slitits från Danmark och var i färd med att hävda sin
självständighet gentemot Sverige. Där kunde man inte entusiasmera sig
för nytt samröre, desto starkare för den speciellt norska nationalismen,
vilken på grund av landets läge ostraffat kunnat drivas upp hur
romantiskt som helst.
Sverige hade intet aktuellt inre eller yttre problem av nationell art, men
förlusten av Finland låg blott en mansålder tillbaka, och hatet mot
arvfienden Ryssland hade Tegnér hållit vid liv. Detta blev således hos oss
det konkreta inslaget uti idén, ehuru det inte allmänt betraktades såsom
aktuellt.
En rörelse av betydande mått växte upp av denna idé genom de närmast
intresserade danskarna. Att det blev den akademiska ungdomen, som fick
sköta iscensättningen där, berodde åter därpå att studenterna stodo väl hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
