Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenten. Av Otto Sylwan - Patriotism och skandinavism. De nordiska studentmötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Fredrik VI, som tillåtit dem att bilda sin förening, något som
absolutismen annars satt sig emot. Så inbjödos 1839 och ånyo 1842 Lunds
studenter att göra besök i Köpenhamn, där de mottogos på bästa sätt. Vad
verkan detta hade kan man lätt föreställa sig. Färder i denna skala, av
halvtannat hundratal personer eller mera, hade blivit möjliga först genom
ångbåtsfarten, ett uppträdande i kår kunde förut tänkas blott i hemstaden
Och därtill kom tanken, att denna färd var uttryck för något stort och
lyftande, medvetandet om att man därmed trädde i aktiv tjänst hos »idén».
1842 foro efter tre veckor 170 danska studenter att gengälda besöket
och erövra Lund: det var ej svårt, de Tegnérska orden från 1829 stodo för
envar: »Söndringens tid är förbi, och hon borde ej funnits i andens fria
oändliga verld». Det var vackert, men därmed voro danskarne inte nöjda,
de ville ha förbrödringen genomförd även i den ändliga världen, och så
kungjorde de året därpå, att de skulle utsträcka sitt erövringståg till
Uppsala. 136 danska studenter togo på sin ångbåt ombord 56 lundensare. Där
uppe synes man förut icke ha vidare satt sig in i, vad skandinavismen
betydde, men den svenska gästfriheten förnekade sig icke. Mottagandet den 4
juni (pingstdagen) var högtidligt och storstilat och hela mötets förlopp
festligt. Det anmärktes, att de svenska talarna och poeterna endast i
allmänna uttryck tolkade stundens stämning, medan danskarna buro fram
sina bestämda syften. Deras främste talesman var Karl Parmo Ploug, han
som just hade format lösen:
»Länge var Nordens herlige Stamme
Spaltet i trende sygnende Skud:
Atter det skilte böjer sig sammen
Een Gang i Tiden vorder det Et.»
Att detta skulle fattas icke blott i andlig mening, gjorde han ingen
hemlighet av. Och att ett återbesök i Köpenhamn borde bekräfta, vad som
slutits i Uppsala, ansågs självklart.
Planen mötte emellertid motstånd på högsta ort. Det misstänktes, att
detta berodde på rysk påtryckning, en misstanke som senare bekräftats.
Geijer såsom rektor fick regeringens uppdrag att i stillhet avstyra resan, och
han lyckades, då studenterna voro lojala, men fick uppbära mycket klander.
En övergående misstämning kunde hans personlighet bära.
Året därpå var läget omkastat. Oskar I var ej hågad att följa Ryssland.
Så bar det åstad; 186 uppsaliensare mötte i Malmö ett par hundra norrmän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
