Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den allt vidare sig utbredande Christendomen, och
de biskopliga sätena utgöra fasta medelpunkter iör
den kyrkliga styrelsen. Men ännu egde intet
samband mellan dem rum, ingen närmare,
sammanhållande uppsigt öfver det hela. De första
Bisko-parne sträfvade mer derhän, att uppsöka och
omvända hedningar, voro livar för sig mer
omsorgsfulle att utbreda tron och upprätta christna
församlingar, än de tänkte på en gemensam samverkan
till bildande af eu fast kyrklig ordning. De
trädde icke tillsamman, för att gemensamt med
hvar-audra rådpläga öfver det christna verkets
upprätthållande, öfver kyrkotuktens ordnande, öfver
kyrkliga bruk och andra kyrkliga angelägenheter. Ett
hinder derför låg äfven i den fortfarande
splittringen mellan stammarne och den foga gemensamhet,
som till följd deraf rådde i vården om de
allmänna angelägenheterna. Nordiska rikenas öfverherdar,
de Hamburgska Erkebiskoparne, sedan de åt sin
er-kebiskopliga stol förvärfvat stora besittningar, med
den audliga makten äfven förenade den verldsliga
och till följd deraf invecklades i deuna tidens
stora politiska strider, kunde, såsom dessutom långt
aflägsna, åt kyrkans angelägenheter i de nordiska
rikena ej egna den omsorg, ej deröfver hafva den
vård och styrande hand, som Christendomens
till-vexande fortgång gjorde allt mer nödvändig.
Be-hofvet af en egen, närmare till hands varande
öf-verherde gaf sig aldraförst tillkänna i Danmark,
der redan inom slutet af XI århundradet
Christendomen var öfverallt herrskande och alla under
medeltiden derstädes bestående biskopsdömen redan då
stiftade31. Att dessa, hela det högre och lägre
pre-sterskapet, rikets hela kyrkostyrelse skulle vara på
sitt sätt beroende af en fremmande prelat och stå
31) Se Münters tfirchettgeseh, von Dänemark u.
Norwegen. Ii.
Sv. F. H 4 Del. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
